- Project Runeberg -  Barntidningen Senapskornet / Årgång 10 - 1920 /
168

(1917-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 21 - 23 Maj - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168

BARNTIDNINGEN SENAPSKORNET

Konungen hörde med tålamod och
synbart intresse på de oförskräckta
dalmannens rättframma språk, och
svarade slutligen:

"Ja mina vänner, nu har jag hört
vad I önsken; jag skall behålla edra
papper och tala om saken med mina
lagliga rådgivare, och vad jag kan
göra för er, det skall jag — farväl med
er nu, och hälsa upp till Dalarna-"

"Stor tack, utropade Gunnars.
Gör-’an vad ’an kan, nog få vi fäll då en
präst vi vill ’a och som leder oss rätt
alltid.’’ Forts.

C3H3

Den unge läkaren.

Forts.

Kunna vi loke tryggt lämna vår vän i
Hans händer?"

Barnet böjde på huvudet till avsked
och skyndade med Ursnla mot hemmet.
Men knappt hade de båda försvunnit,
förrän Miretown på väg till klostret
mötte doktorn själv. De båda vännerna,
som icke träffats på flera veckor,
skakade hjärtligt varandras händer. Crawer
syntes allvarlig men lugn såsom
vanligt.

"Var på din vakt, ty du är omgiven av
fiender", viskade Miretown. "Vad skulle
du i klostret? Din farligaste fiende bor
ju där"."

"Vad jag skulle där?" upprepade Paul
långsamt. "Jo, Miretown, en lidande
medmänniska behövde min hjälp, och jag
kunde genom Guds nåd lindra hans
plågor. Skulle jag då hava dragit mig
undan därför, att han bodde i klostret, eller
därför att jag visste, det under samma
tak lever en man, som går efter mitt liv?
Månne min gudomlige Mästare skulle ha
handlat så? Vände Han icke stadigt sitt
ansikte mot Jerusalem, fastän Han
visste att döden väntade honom där. Jag
vill visst icke kasta mig i faran, på
samma gång jag icke kan försumma
ett tillfälle att bekänna min Herre,
när Han själv giver mig det.
Munken är nu död, men Jesusnamnet från
mina läppar var det sista ord han
hörde, och med en blick full av frid
yttrade han själv helt tydligt: Endast Jesus.
Vi hade sammanträffat en gång förut
vid ett tillfälle, då jag läste något ur den

heliga Skrift för en döende. Han
tycktes redan då med begärlighet lyssna till
vad jag sade, och jag är glad, att jag fick
genom ordet om Jesus i någon mån
upplysa hans mörka dödsbädd. Ifrån
densamma vittnade jag ock om Jesus för de
församlade munkarne; somliga lyssnade
uppmärksamhet, men svarte Tom skar
tänder och utstötte åtskilliga hotelser.
Måhända var jag alltför dristig, men jag
kunde icke tiga ,och ordet skall, enligt
Herrens löfte, icke återkomma fåfängt
till Honom. Vad mitt liv angår, är det
i Hans hand, och om Han finner mig
värdig att offra det för Honom, är jag,
genom Hans nåd, redo därtill. Tack
emellertid för din varning!"

Miretown teg, ty vad -kunde han väl
invända häremot? Under det de sedan
långsamt följdes åt till doktorns hem,
yttrade de sig förtroligt om vad som
hänt, sedan de sist meddelade sig med
varandra. Sålunda talade de om Maude
och den värme, varmed hon omfattade
evangelium, om Davies tillväxt i tro och
tålamod, om den genomgripande
förändring, som ägt rum med grevinnan Louise,
om de fortsatta bibelstunderna i
doktorns hem, samt om den gryning till en
ny dag, vilken här och där började
skönjas både i Skottland och England. I det de
passerade slottet, mötte d-e biskop
Ward-law, som återvände från en promenad.
Han hälsade artigt på Miretown och
gjorde honom åtskilliga frågor angående
konungen, vilken han visste, att den
unge greve nyligen sett. Men då doktor
Crawer avtog sin hatt. för att hälsa,
fortsatte biskopen sin väg utan att besvara
hälsningen. Miretown kunde icke
underlåta att uttala sin förtrytelse häröver,
men Crawer svarade: "Vad betyder det?
Har icke vår gudomlige föregångare
själv sagt: Detta skola de göra eder, ty
de känna icke min Fader; ej heller mig".

Forts.

Barntidningen

LIN N É A

redigerad av K. K—n, är
utkommen. Pris 30 öre med vart
6: te ex. gratis. Rekvirera i god tid.

Adressera:

B. Senapskornets Exp.,

Norrköping.

Tryckt på. Norrköpings Tidningars Tryckeri - 1920

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/senap/1920/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free