Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 26 - 27 Juni - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
RARNTIiDiNINGtElN SENAPSKORNET
"Gud kan, Gud är mäktig",
viskade .hon slutligen, "att såso-m
redskap i sin hand använda även en svag
kvinna, om honom så täckes. Dyrbart
är för mig min makes liv, men ännu
dyrbarare dock vår Guds sak, den
rena evangeliska lärans seger.
Drottning", tillade hon iv.rigt, då denna
med ett uttryck av oro i sitt ansikte
halvt reste sig upp, "fråga mig intet
i afton! Låt det ännu förbliva en
hemlighet mellan mig och min Gud,
till dess jag blivit fullt viss, vad hans
vilja är. Att få tjäna honom och
i min mån medverka till hans rikes
tillväxt och framgång har länge
utgjort ett av mina höneämnen,
kanhända står jag nu inför bönhörelsen
härav. Ske hans vilja! I hans hand
vilar både edert och mitt liv."
Grevinnan de Blancheville böjde
sig ned, för att trycka en kyss på
drottningens ’hand, men denna reste
sig och slöt henne i sina armar.
Ingen sade ett ord vidare, men då
Constance lämnade rummet med sonen på
sina armar, vilade en onaturlig
blekhet över det fina ansiktet, under det
de mörka ögonen strålade med
nästan överjordisk glans.
Hon hade fattat ett storartat
beslut, men huru detta beslut skulle
kunna utföras, var henne ännu oklart.
Hon kände sig beredd att, om så
fordrades, offra sitt liv för att därmed
vinna befrielse åt de i den belägrade
fästningen inspärrade, men huru hon
därvid skulle gå till väga, var henne
ännu oklart. Gud skulle dock
uppenbara detta för henne, därom var hon
viss. Då han uppväckt denna
brinnande önskan att ta gå hans
ärenden, skulle han icke också visa henne
vägen?
Den belägrade fästningen var av
oberäkneligt värde för hugenotterna.
Nödgades de lämna den i fiendens
händer, så skulle icke allenast deras
sak lida stort avbräck, utan även
mycket oskyldigt blod komma att
flyta. Men Gud, den nådige och
kärleksrike Guden, skulle icke tillåta
detta ; han skulle nu som så mången gång
förr visa sig misskundsam odh
barmhärtig mot sina stackars förföljda
barn, vilka oaktat alla misstag och
all svaghet dock voro hans, och
vilkas åstundan att tjäna honom och
hans sak dock låg öppen för hans
blick.
Det var varma, innerliga och på
sak gående Iböner, som den natten
stego mot ihöjden från Constance de
Blanchevilles väl tillslutna lilla
kammare. På knä framför soffan, med
huvudet mot de sammanknäppta
händerna, låg hon försänkt r bön timme
efter timme, tills hon slutligen tyckte
sig klart veta sin Guds vilja att gå,
Beslutet var ej längre hennes eget;
hon hade underställt det hans vilja,
och gnom den visshet och det lugn,
vartill hon kommit, även vunnit
bekräftelse på, att han själv ville taga
dess utförande i sin krajitiga hand
och bliva henne till en eld- och
moln-stod på den farliga färd, hon nu stod
färdig att anträda.
Forts.
essä
Östra Smålands
Missionsförenings
årsmöte
hälles, om Gud vill, i Hedvigs
kyrka i Norrköping den 3 och 4
juli med början första dagen kl. 11
f. m. ^
Middag tillhandahålles
mötes-besökare båda dagarna å
Missionssalen, Källvindsgatan 23.
Tryckt p& Norrköpings Tidningars Tryckeri 1 1920.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
