Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 27 - 4 Juli - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
BAJtiNTIDNINöBN SENAPISKQflR|NET
väckte och utrustade för särskilda
tider och förhållanden personer, i
vilkas hjärta och mun han lade sitt
ord.
Herren hade sagt: "Se, jag
lägger eder i dag före välsignelsen och
förbannelsen, välsignelse, om I
lydén Herrens bud, och förbannelsen,
om I icke lyd«n dem.’’ Men vi veta
av historien, att Israel gång efter
annan avvek från Herrens rätter,
då såsom följd därav olycka och
jämmer kom över dem. Och när de
då ropade till Herren, sände han
dem, gång efter annan, domare, som
ryckte folket från fördärvets brant.
Oavlåtligen förnyades dessa avfall
och under Samuels regering började
de att ropa till honom om, att han
skulle giva dem en konung såsom
hedningarna hade det. Samuel
sörjde över folkets avfall och bad Gud
för dem. Herren sade då till
Samuel : ’ ’Det är icke dig utan mig de
hava förkastat, att jag icke längre
skall vara deras konung."
Så gav han sedan Samuel i
uppdrag att göra efter deras vilja och
giva dem en konung. Och som vi
veta, så blev Saul smord till att vara
Israels överhuvud. Det såg i början
lovande ut, men snart nog märktes
det, att Saul ville följa och göra
Guds vilja så länge den icke
korsade hans egen vilja. Däröver
sörjde Samuel bittert. Då sade Herren
till Samuel: ’ ’Huru länge vill du
sörja för Sauls skull, den jag har
förkastat, så att han icke skall vara
konung över Israel?" O, vilka kosteliga
pärlor äro icke tårar, som gjutas
över medmänniskors synder och
avfall ifrån Herren! Vi kunna vara
förvissade om, att sådana tårar äro
i hågkomst inför Gud.
Och Herren sade till Samuel:
"Uppfyll ditt horn med olja och gå
åstad: Jag skall sända dig till den
betlehemiten Isai, förty av hans
söner har jag utsett mig en konung."
"Och Samuel gjorde såsom Herren
hade sagt och kom till Bethlehem."
Han var nog icke väntad vid den
tiden, ty då de äldste i staden fingo
se honom, blevo de förskräckta och
frågade: "Kommer du med frid?"
Han svarade: "Ja. Jag har
kommit för att offra åt Herren. Helgen
eder och kommen med mig till
offret." Och till Isai och hans söner
sände han en särskild inbjudan till
offret och helgade dem.
Då nu Isai söner kommo och han
fick se Eliab, tänkte Samuel: "För
visso står här inför Herren hans
smorde.’"’ Av sammanhanget kunna
vi se, att det var Eliabs utseende och
hållning, som kom Samuel att tro,
det Eliab var den, som Herren hade
utvalt av Isai söner till konung över
sitt folk. Men Samuel får en
erinran om, att icke döma efter
utseendet, "ty det är icke såsom
människor se". Vi människor äro
kortsynta och döma oftast efter ytan.
Gud däremot ser till och dömer efter
"hjärtats uppsåt och tankar".
Sedan Samuel så fått veta Guds
tankar, kallade han fram Isai söner
den ene efter den andre, och om alla
de närvarande sade han: ’ ’Icke
heller denne har Herren utvalt." Men
Samuel sade till Isai: "Herre u bar
icke utvalt någon av dessa.–––
Är detta alla ynglingarna?’’ På
denna fråga fick han det svaret, "att
ännu återstår den yngste, men han
går nu vall med fåren." Och med
detta svar synes Isai giva tillkänna,
a,tt hans mening var den, att det
omöjligen kunde gälla den yngste
ocli minste bland hans söner. Samuel
gav dock genast befallning om att
hämta honom och vidfogar den
bestämda tillsägelsen, att de icke skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
