- Project Runeberg -  Barntidningen Senapskornet / Årgång 10 - 1920 /
212

(1917-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 27 - 4 Juli - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

212

BARNTIDNINGEN SEENABSiKORJNET

kunna ge honom uppfostran och goda
lärdomar, som skulle göra honom till
en man i ordets bästa bemärkelse!
Han var hennes enda livsintresse, och
hon ville leva blott för honom.

Sölve växte upp, blev stor och
stark, och utmärkte sig i skolan för
flit och lätthet att lära, och hans mor
ägde det bästa hopp för honom. Men
så kom tiden, då han slutade
skolgången och skulle börja kämpa för
sin egen tillvaro. Han hade ju ingen
annan råd än att ägna sig åt kropps-

arbete. Och så fick ban arbete på en
verkstad, där han fick många
kamrater, och genom dem fick han se livet
i rån en annan sida än den som hans
mor hade visat lionom. Ooh det liv,
som ban levat i, hennes närhet och
under hennes uppsikt, ansåg han
snart som en övervunnen ståndpunkt,
i det han helt och hållet gick in i det
nya liv, vars portar öppnade sig för
honom. Stackars Sölve, han blev ett
lätt byte" för kamraternas ord och
exempel -— och snart var ingenting
synd och skam för honom. Ibland de

yngre arbetarne vid verkstaden
befann sig ett helt band med
ligapojkar, som hade många hemligheter för
sig, vilka de aktade sig väl för att
låta de andra arbetskamraterna blicka
in i. Men så småningom
började rykten smyga sig omkring i
trakten om snatterier och stölder, vartill
utövarne omöjligen kunde uppspåras.

Mari Sörum hörde dessa rykten,
men kände ingen.oro för att h ennes
gosse kunde vara med om någonting
rent. av brottsligt, fast hon med djup

oro såg, att han avvikit från den rätta
vägen. Hon varnade sin gosse och *
bad Gud för honom, och detta var
det enda hon förmådde göra. Men
ryktena 0111 stölderna fortsatte. Och
slutligen blev ortens ordningsmakt
kallad att undersöka förhållandet.

En resande hade på angränsande
gästgivaregård blivit bestulen på sin
kappsäck, sin sedelbok jämte andra
reseffekter, som förvarades i
tamburen utanför hans rum. Själv hade
han varit ute tills fram emot
mor-Forts. å sid. 214.

Från Dal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/senap/1920/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free