Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 31 - 1 Aug. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
BAIKNTEDIISriNGiHN SiENAP|SKORiNBT
mar och egendom. De fingo då
hava det i lekamligt avseende
alldeles såsom andra människor, de
fingo äga hem och göra dem
trevliga och behagliga och njuta av
detta livets goda. Detta tålde de
icke. Då minskades de andliga
värdena för deras själar, och de
slappnade i nitet att höra och att
frambära sanningens vittnesbörd.
Det gör ont i hjärtat och svider i
samvetet, när dessa ord nedskrivas.
Den frågan står för mitt sinne:
Vilka erfarenheter hade du för 45
eller 40 år sedan? Och vilka
erfarenheter har du nu? Och svaret ur
mitt hjärta lyder så: "Gud,
miss-kunda dig över mig syndare !’’ Med
vilken iver och slutligen även glädje
läste jag icke igenom de aderton
första årgångarna av C. O. Eosenii
"Pietist" år 1873! Det var då
ingen ansträngning och ingen
uppoffring att läsa tre timmar de flesta
vardagar och ibland hela söndagen.
Det var en själens vila och en
behaglig förmån. Det var ingen börda
att efter ihärdigt arbete under
veckan till fots vandra tre eller fyra
mil för att få höra Guds ord
predikas ®ch umgås med Herrens
vänner. O, vilka ljuva tider och
erfarenheter ! Hur är det na ? Jo, det
är icke blott den naturliga
förslappningen, som åren åstadkommer i
kroppen, utan det är en farlig och
skadlig tröghet att höra sanningens
ord. Och det kan aldrig gälla så^
som en ursäkt och det förbättrar
icke det allmänna andliga
tillståndet, att jag icke är ensam i detta
tröghetstillstånd.
Forts.
osr i
Karins besvärligheter.
Karin var sur och tvär, då hon
vaknade och skulle stiga upp på
söndagsmorgonen.
"Vad är det för fel nu, min
flicka?" frågade modern, som icke kunde
låta bli att le vid åsynen av hennes
mulna ansikte.
"Åh, det är tusen millioner saker,
som det är fel med", svarade Karin
ännu mera sur. Hon var en av dessa
små flickor, som inte tycka om, att
man ler åt dem.
"Nu, Karin", sade modern,
denna gång mera allvarsamt, "så fort
du blivit klädd, vill jag du skall
komma ner i biblioteket och göra en sak
åt mig."
"Före frukosten?" frågade Karin.
"Åh, nej, du får väl äta din
frukost först", sade mor, som nu
återigen icke kunde låta bli att le vid
åsynen av det lilla hotfulla ansiktet.
Karin var nyfiken att veta, vad det
kunde vara, och då kanske också ni
äro litet nyfikna, förbigå vi
frukosten och begiva oss sålunda direkt in
i biblioteket.
Modem sitter vid bordet med ett
papper och en blyertspenna framför
sig. ":Se nu här, Karin", säger hon
och tar sin lilla flicka i knät, "nu
skall vi skriva upp några av de
saker, som besvära dig. Det kan vara
nog, om du nämner ett tusen av
dem."
’ ’Åh, mamma! — Ja, nu skrattar
du åt mig igen; men jag kan då
tänka på minst tio i detta ögonblick."
’ ’Gott min flicka, så skriver vi dem
på papperet."
"Först och främst har det börjat
regna, så vi kan inte gå ut i dag."
"Och sedan?"
"Jo, Minnie har rest bort, så att
jag måste sitta bredvid den. tråkiga
Jenny i skolan i morgon.’’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
