Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 33 - 15 Aug. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BARNTIDNINGEN SHNAPSfKORJNET
263
Alla grannarna älskade Hans.
Un-dei* de långa, vinteraftnarne besökte
de honom ofta, och mödrärne
medförde sina söner för att såsom en
värdig förebild visa dem den "korsfäste
Hans". Denna benämning
undanbad han sig dock, sägande, a,tt den
uteslutande tillkom Frälsaren själv.
Något särskilt namn måste dock det
goda folket i byn giva honom, och
därav kom det sig, att han snart så
väl därinom som även långt, därutom
omtalades såsom: ’ ’Hans med de
genomstungna händerna".
Befrielsen.
Forts.
"Vid solnedgången i afton", sade
han, "skola vi rycka ut och
antingen bana oss väg genom fienden
eller ock falla såsom kämpar för vår
Guds sak, med svärdet i hand och
hans fältrop på våra läppar."
"Papisterna skola anse
fästningen som en läcker munsbit, väl värr’
att" tacka helgonen för", svarade ea
av de äldre männen dystert. "De
skola genom passet här bredvid
vinna fri ingång i Spanien och träda
i öppen förbindelse med spanska
koungen och hans jesuiter."
"Hade vi blott varit
tillräcklig1-proviaiiterade för en belägring ’,
mumlade en annan gråhårig hjälte,
"skulle vi nog vetat att hålla
stånd:"-. ; ; ■ .- -•,
’ ’Nu skola vi möta fienden, en moi
fem", sade en tredje ,sorgmodig4:
Han satt helt nära befälhavaren, och
diet låg en nästan faderlig ömhet i
den blick, varmed han betraktade
den unge mannen.
"Räknar ni edra fiender
styckevis, hederlige gamle vän", svarade
denne, i det han vände sitt
uttrycksfulla ansikte emot veteranen. "Det
var åtminstone icke, vad ni brukade
göra, då jag såsom barn fick sitta på
edert knä och lyssna till edra
krigs-historier. ’’
"Det var sannerligen icke med
tanke på min egen uttjänade gamla
krigarkropp", svarade den gamle
med låg ton, "utan med tanke på
dig, som mitt i din kraftfullaste
ålder ännu kunde uträtta så mycket
för både Gud och människor, oeh
även på henne, din unga maka oeh
ditt barn."
"Vad helst som sker, så vet jag,
att Constance skall bära det såsom
en kristen och en soldats hustru",
svarade Gaston med tillkämpad
självbehärskning, ehuru läpparna
darrade, då han uttalade sin hustrus
namn. "Om jag stupar, skall hon
berätta för vår son hans faders
historia och uppmana honom att
kämpa trons goda kamp intill
döden."
"Ja, utropade den gamle kriga:
ren, "jag minnes väl den dag, dä
hennes fader erhöll underrättelse om
en dotters födelse. Jag satt inne i
.hans tält, emedan vi med dagningen
väntade ett fientligt anfall, och han
sade då, att denna dotter skulle med
Guds hjälp uppfostras till en soldats
hustru och en kristens följeslagarin.7
na och trogna bundsförvant."
"Vad vinden prasslar i det där
gamla förhänget", sade
Blaneheville med en hastig blick mot eiia
Väggen.
"Det är ock början till en i mer
än ett avseende stormig dag", sva>
råde en av officerarne.
’ ’Och nu, mina herrar, var och en •
till sin post", sade greven, resande
sig, vi skola i dag — –-"
Han tystnade, orden tycktes
fastna • på- hans läppar, ty. förhänget,
soni han nyss sett röras av vinden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
