Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 40 - 3 Okt. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BARNTIDNINGEN .SENAPSKORNET
317
samhället sjönk han ned i
jämnbredd med djuren.
En natt hade han en underlig
dröm. Han tyckte, att han stod
utanför ett hus, som var honom
alldeles främmande, och att han just
skulle gå in genom dören, då en
ängel ställde sig i hans väg och
viskade : ’ ’Vänd om eller du skall dö !"
Tre gånger drömde mannen
samma dröm, och varje gång tyckte han
sig se samma ställe. Han kunde
icke slå saken ifrån sig utan började
på allvar undra, vad meningen
kunde vara. Icke lång tid efteråt var
han ute och reste med en vän i en
trakt av landet, som han förut icke
besölkt.
En middag körde de upp till ett
värdshus, som till hans förundran
föreföll honom så bekant, och det
ehuru han aldrig varit där. Han
stod just i dörren, färdig att med sin
vän träda in i skänkrummet, då han
tvärstannade. Det var samma rum,
som han sett i drömmen, och åter
tyckte han sig se ängeln och höra
dennes varnande stämma: ’ ’Vänd
om, eller du skall dö !"
Jag —• ty jag var mannen -—
rusade ut ur huset och gömde mig på
en åker nära landsvägen. Mitt
förflutna liv framträdde för mig i den
svartaste dager, och mina många
synder tyngde hårt på mitt sinne,
men därjämte tyckte jag mig höra
en den ljuvligaste stämma som
talade till mig om förlåtelse och frid.
Jag var hungrig och trött, men
ingen makt i världen skulle ha kunnat
förmå mig till att gå in i
värdshuset, uta.n timme efter timme låg jag
där i det nyslagna gräset och
väntade på min kamrat.
Till sist måtte jag ha insomnat, ty
jag väcktes av ett förskräckligt
buller strax invid mig. Jag rusade upp
och sprang till vägen samt fick då
se, huru min arme kamrat slungades
till marken, medan hästen skenade.
Den olycklige mannen hade
druckit hela dagen och nu i berusat
tillstånd kört upp mot en grind. Han
Från sommarens stigar.
måtte i fallet hava stött sitt huvud
mycket illa, ty han återfick aldrig
medvetandet. Om icke Gud hade
talat till mig i drömmen, skulle jag
sannolikt hava dött på samma sätt
som han, ty jag brukade dricka
ännu mycket mer än han.
Gud vare evigt tack! Jag var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
