Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—32
avseende på denna teori. Det är sant, att kloroformerade
personer under en smärtsam operation hava yttranden som.
visa, att de förnimma utan att känna smärta. Men flera
av deras yttranden visa tydligt, att de dock känna obehag
Så t. ex. den som, medan man sysslar med hans tunga,
säger: »tag då bort den där cigaretten»! Han känner
obehag, annars skulle han icke vilja ha bort den. Om smärta
finns eller ej, bevisar ingenting i denna fråga.
Endast i fall en auctor icke på grund av sin
smärteteori vare sig påstår eller förnekar något rörande det
principiella förhållandet mellan cognition och emotion, har han
full rätt att kalla den fysiska smärtan för känsla, »Gefühl»
osv. Att den rent fysiologiska litteraturen har en sådan
terminologi, kan man därför mindre anmärka på 1). Den
1) Dock händer det, att fysiologerna föra sina termer in med
i den psykologiska diskussionen utan att ge akt på, om de där ha
en annan betydelse. Förvirringen blir icke mindre härigenom. Så
har jag framför mig ett arbete (Physiologie des Gefihls von Prof.
Z. Oppenheimer, 1899), om vars fysiologiska förtjänster jag icke kan
yttra mig, men som emellertid handskas med en del psykologiska
begrepp på ett rasande sätt. Förf. begår först det ej ovanliga felet,
att med sin teori om fysisk smärta vilja avgöra sådana frågor som
huruvida känslan är av olika arter eller ej. Han anmärker
emellertid, att hans beskrivning av känslan icke torde vinna psykologernas
och filosofernas bifall, eftersom de med känsla mena något annat
(vilket ju är deras rätt), men förklarar att han, för att slippa alla
spekulativa förklaringar över känslan har »vänt tillbaka till» KANTS
definition därav, nämligen att föreställningen är det objektiva och
känslan det subjektiva. Förf. har icke alls gjort sig reda för, vilka
olika meningar som kunna rymmas inom denna definition (som ju
ej utan vissa förbehåll är KANTS) och misstänker ej att filosoferna
också kunna ha tagit hänsyn till densamma, lika litet som att han
själv har en helt annan mening än KANTS. Men för bekvämlighetens
skull skall KANT därtill förbättras. »Ich habe diese Definition Kants
insofern etwas erweitert, als ich nicht nur bei den Vorstellungen,
sondern auch bei der Thätigkeit der Sinnesorgane, der Muskeln und
der Haut ein subjektiv wirkendes Moment annehme», en utvidgning,
som emellertid var alldeles onödig, då KANT tar »Vorstellung» i
vidsträckt betydelse, så att däri även innefattas sinnesförnimmelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
