- Project Runeberg -  Gränsen mellan sensation och emotion /
41

(1911) [MARC] Author: Hans Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

=41—-

nare fallet i vad mån förcognition och följdcognition
därvid äro bestämmande.

1:o. Att förcognitionen är en väsentlig ingrediens i
emotionstillståndet, inses genast. Den ger detta en viss
karaktär, därom äro alla ense, dess egen kvalitet sätter
prägel på emotionstillståndet. Härvid tar jag, i enlighet
med vad förut är sagt, icke med i räkningen den
nyansering som den fysiska smärtan visar allt efter sensationens
kvalitet (LEHMANN, Hovedlovene § 45). Men det låter sig
överhuvud påstås, att ett emotionstillstånd har en särskild
karaktär allt efter beskaffenheten av dess förcognition.
Glädjen har många kvaliteter. »Glæden over det, der
forestaar, Forventningens Glæde, har et andet Preg end Glæden
over det allerede indtrufne; den sympatiske Glæde, d. e.
Glæden over det, der angaar en anden, afviger betydelig
fra den autopatiske, osv. — — — Den naturlige Forklaring
herpaa synes at være given med den Antagelse, at
Fölelsens Art er bestemt ved de Forestillinger, til vilke
Fölelsestonen er knyttet» (LEHMANN, 8 23). I ett dylikt uttalande,
som uttrycker ett flertal psykologers mening, kan nu
inläggas tvänne påståenden, och det är för säkerhets skull
bäst att skilja på dem: härmed kan först menas det, att
förcognitionen är såsom orsak och anslag bestämmande
för emotionstillståndet, men framför allt torde väl därmed
menas att den såsom kvarblivande ingrediens i
emotionstillståndet sätter sin prägel på detta. Båda påståendena
kan jag bifalla.

2:o. Men ingår den kvalitativa nyanseringen nu också
i själva emotionsmomentet, så att det för sig taget är olika
i olika emotionstillstånd? Det ser ut, som om WUNDT
menade så, då han säger att »jeder qualitativen oder inten-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 29 11:14:46 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sensatemot/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free