Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
=45 —
Vi ha först det medlet att direkt beskriva
följdsensationerna. Ur LANGES beskrivning av sorgen antecknar jag
en del hithörande uttryck. Vid sorg säges man ha en
subjektiv förnimmelse (Fölelse) av trötthet, av tyngd, av att
något vilar på en, man känner sig nedtryckt, nedslagen
osv.; man har förnimmelser av köld i huden, munnen blir
torr och tungan klibbar fast, varmed följer en bitter smak;
man känner andnöd osv. osv. En god iakttagare skall
upptäcka en massa för olika känslor säregna sensationer (Jfr
JAMES, Psychology, II, s. 451), och jag kan förstå den
frestelse som en diktare kan känna att återgiva dessa
förnimmelser, i vilka de finna själsstämningarnas finaste
skiftningar uttryckta. Men jag tror ej, att metoden är god;
därför att föreställningar om interna sensationer äro så
svåra att överföra. Ett och annat uttryck blir förstått, men
just de som åsyfta de mindre vanliga, mindre observerade
förnimmelserna sakna suggestiv kraft. Jag anser det i det
hela som ett missgrepp att söka direkt återge
vitalförnimmelser.
Ett annat medel ha vi i en undersökning om de
fysiologiska processer som föranleda följdsensationerna; just
det som för LANGE blir det viktigaste, det »objektivaste».
För att konstatera dessa processer begagna vi oss tydligen
i stor utsträckning av den direkta själviakttagelsen av de
nämnda sensationerna, enär dessa ju ofta tydligen ange
den föranledande fysiologiska processen. Hjärtklappning
t. ex. förnimmer man omedelbart. Men andra och mera
objektiva medel göra, att studiet av de emotionella
följdprocesserna måste anses som en mycket viktig del av
känslans psykologi. De undersökningar, som av M OSSO, LEHMANN
och en hel mängd forskare gjorts i detta ämne, hava sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
