Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
=146 RE
stora betydelse, som ej bör förringas. Dock tjena de väl
huvudsakligen till att markera typerna inom
känslotillstånden, och man lär väl icke på denna väg kunna ange finare
artskillnader. Åtminstone har man icke ännu lyckats däri.
Ännu ett medel för bestämmande av en känsla, är att
angiva dess för andra märkbara mimiska eller
pantomimiska uttryck. Och detta medel har en särdeles vidsträckt
användning. LANGES deskription av sorgen består till
väsentlig del av dylika drag: han talar om den sorgsnes böjda
hållning, stora ögon, hans blekhet, hans gråt osv., allt väl
kända tecken. Det är tydligt, att detta indirekta angivande
av den sörjandes följdsensationer är mycket mera
suggestivt än det direkta. Diktarna förstå också till fullo att
begagna sig därav.
Och till slut återstår ännu ett medel, just det som
LANGE och JAMES anse så ändamålslöst, att nämligen
ange känslans förcognition, med andra ord de omständigheter,
under vilka den väckes. Det är sant, som LANGE
anmärker (Sindsbev. s. 8) att om vi bestämma glädjen genom
att angiva dess orsak, t. ex. som den känsla vi erfara vid
medvetandet om att äga något gott (Cartesius), så erfara
vi därvid intet om vad själva denna glädje egentligen är.
Men om man på detta sätt blott kan låta en annan förstå
vilken känsla som åsyftas, är denne i stånd att med
ledning av sin egen erfarenhet aktualisera den i medvetandet;
liksom om vi säga, att någon var så glad som om han
fått ärva, eller att en doft liknar den av nyslaget hö. Det
kan hända, att ett dylikt uttryck är mera upplysande än en
beskrivning. Det är en indirekt sådan och visar en väg
att själv leta upp föremålet.
I allmänhet ha nog psykologerna använt detta medel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
