Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
=02
tänkas suggerera föreställningen om något farligt i
allmänhet. På samma sätt, när man hör ett häftigt ljud, t. ex.
av en kanon, men vet att ingen fara finns (LANGES
exempel). För övrigt kan ju icke bestridas, att sensationer kunna
utan förmedling av känslan framkalla reflexer, köldrysningar
exempelvis, men reflexer ha ju icke alltid emotionell
betydelse.
Det finns emellertid ett enda skäl för LANGES och
JAMES teori, vilket jag måste tillmäta en stor och i viss mån
avgörande betydelse, och till detta kommer jag nu. Om
någon gör sig reda för vad han »känner», när han
introspektivt ger akt på, vad som föreligger för medvetandet
under ett emotionstillstånd, skall han icke upptäcka något
i emotionen utöver följdsensationerna. JAMES anvisar sina
motståndare såsom enda medlet att vederlägga hans teori
det, »to take some emotion, and then exhibit qualities of
feeling in it which should be demonstrably additional to
all those which could possibly be derived from the organs
affected at the time» — och jag måste inför denna
uppfordran bekänna, att jag icke kan upptäcka något utöver
följdsensationerna; ehuru jag icke vill gå in på att detta är
enda sättet att vederlägga teorien. Genom detta
medgivande kommer jag att gent emot teorien i fråga inta en annan
position, än dess motståndare vanligen göra. Enligt LEH-
MANN skulle själviakttagelsen visa, att den primära
föreställningen i en affekt. uppträder betonad, innan de likaledes
betonade organförnimmelserna inställa sig. Så t. ex. vid
förskräckelsen (Hovedlovene § 163). Detsamma betonar
LEHMANN i sitt senare arbete »De sjælelige Tilstandes
legemlige Ytringer» (s. 151): »Imod den Antagelse, at
Fölelsesbetoningen Lyst og Ulyst, som knytter sig til enhver enkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>