Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där inhackadt ett årtal, som aldrig fullständigt
gick att plåna ut, hur man än försökte. Hvem
som gjort det, kunde inte uppdagas, men
misstankar saknades inte och anonyma angifvelser
vardt det godt om. Inte ens tullförvaltaren gick
fri, men han bullrade genast, så att det hördes
öfver hela sta’n och på Kristianiabåten med:
— Stryk skulle norrbaggarne haft, pälsen
full, men inte går en ärlig svensk och kronans
karl som jag och svinar ner gamle kungens
visitkort.
Skansberget var ju alls inte högt, till och
med de äldste kunde lätt ta sig uppför
Kungsvägen, när de gjorde en tur längs
Strandpromenaden, men det var knappast för att se utåt
hafvet eller på det nya i staden, som de gamla
så gärna sökte sig dit. Borgmästarens villa högst
uppe vid Bergsgatan kunde man kritisera från
så mån^a andra håll och de båda
trevånings-palatsen vid Hamntorget imponerade mera nere
på släta marken. Nej, det var det, att man såg
som in i stadens hjärta, de båda gatorna på ömse
sidor om ån, liksom förde tillbaka i tiden. Där
lefde flera släktleds barndomslekar under de
lummiga träden, som sträckte sina rötter ända
ner i vattenbrynet, och hvarje gård hade sin
historia. Den södra gatan hade härjats af eld,
det var redan längesedan, men många talade
ännu om så och så långt efter branden. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
