Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deles röd i ansiktet och förläget fingrande på
sin klockkedja.
— Mina herrar och damer.
Det fanns inte så få af kvinnokön i lokalen,
men ingen hade kommit ihåg att låtsa om dem
förut.
Bengt Rönnerkrantz tystnade och stirrade
några sekunder oafvändt mot samma fläck på
golfvet. Hvad hade det farit i honom, eftersom
han ämnade tala? Det hördes inte en knäpp i
rummet och till och med borgmästaren hade fått
en spörjande min.
— Mina herrar och damer, pressade Bengt
Rönnerkrantz fram ännu en gång, och det blef
åter pinsamt tyst.
Tullförvaltaren, som naturligtvis inte var
frånvarande, kunde inte sitta stilla längre, utan
gick från sin plats och blef stående vid en hög
plint vid sidan om estraden. Han tvinnade
nervöst sitt skägg och glömde totalt att posera.
Men till slut brast Bengt Rönnerkrantz’
stumhet för tredje gången:
— Mina herrar och damer, upprepade han
och nu kunde han fortsätta: Tiden går icke att
stanna i sitt lopp, och i vårt sekel är den ort,
som saknar kommunikationer, dömd till
undergång. Detta är ett slagord hos oss. Och hvem
har inte hört det bittra skämtet: »Här i sta’n
gå alla klockor minst trettio år för sent.» Nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
