- Project Runeberg -  Rönnerkrantzarnes stad. En kustroman /
134

(1912) [MARC] Author: Ejnar Smith
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dagmar tyckte, att han såg obehagligt
själf medveten ut. Om han åtminstone velat
fråga henne om »Gabben». För att få slut på
tystnaden gjorde hon hastigt en konversationsfras:

— Hur trifs kandidaten i sta’n?

— Byn, kan ni gärna säga.

— Ja bevars. Men det är för mycket stad
för att vara by och för mycket by för att vara
stad.

— En utmärkt definition. — Gabriel
bugade sig, där han satt. — Ni har bestämdt stort A
i Ballgespräch.

— Ämnar ni ta revanch för den där gången,
vi råkades sist, undrade Dagmar och gaf honom
en hastig blick.

Gabriel låtsade kasta upp en monocle i
ögonvrån och mönstrade henne tämligen
närgånget:

— Nettes Kerlchen, fast offizierlich,
skorra-de han.

— Hvad menar ni med det där, frågade
Dagmar häftigt och satte sig kapprak i stolen.

Hon var gent emot honom alldeles särskildt
ömtålig om sin värdighet som familjeflicka.

— Hast du mir gesehen! — Gabriel
skrattade. — Det är visst inte bara jag, som kan vara
snarstucken.

Dagmar stirrade på honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:20:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/seronner/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free