Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Bengt Rönnerkrantz är ute och seglar,
sade fröken Bjurner, som ställt sig borta vid
fönstret taied händerna på ryggen.
— Åh, stackars Beda, jämrade friherrinnan.
— Stackars Cecilia.
— Hans lif står i Guds hand, påpekade
fröken Varolén likgiltigt.
— Det var väl, att inte Magnus for med,
som han visst ämnade, sade fröken Bjurner.
— Ja, Gud ske lof, Gud ske lof! upprepade
friherrinnan.
Fröken Lind hade gått in till pianot i
förmaket, och hennes händer sväfvade öfver
tangenterna.
— Snälla Helga, spela inte i en sådan stund
som nu, bad friherrinnan på tröskeln, och fröken
Lind vände tillbaka till de andra, som stannat
kvar i matsalen.
Dagmar tog afsked och gick in till sig. Hon
låste dörren och ville vara riktigt ensam. Ingen
skulle få störa henne. Promenaden kunde
naturligtvis inte bli något af, men det gjorde henne
detsamma. Han hade allt varit bra, nog
närgången, den käre Gabben, när de skildes åt
kvällen förut, hållit fast i hennes hand precis,
som om de varit en knodd och en piga.
Dagmar gick bort till fönstret. Hon tog en
cigarrett ur ett etui, som hon plockat fram
mellan näsdukarne i öfversta byrålådan — visst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>