Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på »Hemmet för gamla», och de nyfikna
gummorna Rönnerkrantz skulle göra sin entré i
Tuns-torparnes medvetande. Gabriel Åström blef
oförklarligt vårdslösad, han nämndes bara i
förbigående. Till slut tog hon ovädret med dess
brak och friherrinnan Furukronas nödrop.
Så var det långå brefvet färdigt, det
be-höfde säkert dubbelt porto, och Dagmar fick
fatt i en bok, som hon haft till reslektyr,
naturligtvis af Jack London. Hon bläddrade och
läste om några blad här och där, tills Olivia
knackade med bud om kvällsmaten.
I tamburen stötte Dagmar på fröken Bjurner,
som varit ute. Genast kommo de andra damerna
rusande inifrån förmaket.
— Hur var det, Maria, frågade friherrinnan
färdig att gråta, om det skulle behöfvas.
Fröken Bjurner tog af öfverplaggen och
svarade utan brådska:
— Jo, jag var nere i köket hos
Rönner-krantzarne, jag ville ju inte gå in. Bengt var
lyckligen hemkommen.
— Så innerligt väl, utropade friherrinnan.
Alla de andra hade hvar och en sitt uttryck
för hur lättade de kände sig, men alltsammans
föreföll så matt efter ifvern förut, att man kunde
trott dem besvikna på en sensation.
Efter maten läste fröken Bjurner högt
»Vapensmeden». Viktor Rydberg tillhör ju numera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
