Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
rena, klara ögon komma fram med anspelningar och
häntydningar. Men i denna stund visste Gertrud allt, och visste äfven i
och med detsamma, att hon älskade denne man med all den
första kärlekens varma glöd. — Denna visshet gjorde henne dock
ganska olycklig, ty huru skulle hon nu kunna förblifva fullt
oförändrad mot honom, sedan hon tillåtit sig att för sig sjelf
erkänna denna hjertats så troget bevarade hemlighet? Dessutom,
huru kunde hon veta, om hennes kärlek var besvarad? Vid
denna tanke rodnade den unga flickan ännu djupare, ty detta
visste hon ju långt, långt förrän hon ransakat sitt eget hjerta,
hon visste det af hans blick och af tonen i hans röst — för
denna enda sak var hon fullkomligt lugn.
Men efter alla dessa tankar var Gertrud föga beredd att
möta baronen, föga väpnad för hans genomträngande blick, som
tycktes kunna läsa i djupet af hennes hjerta. Hon kämpade en
hopplös kamp mot sig sjelf och började småningom längta efter
en förklaring, som hon visste en dag skulle komma, och som
skulle göra henne lugn och tvångfri åter.
Så nalkades julen. Statsrådinnan hade bjudit sig med
hela sin familj ut till Thorsby under helgen; Gertrud var ju rik,
och man kunde ändtligen göra sig några glada dagar derborta,
innan Ahnefelt blef herre i huset. Gertrud hade naturligtvis
bedt dem alla vara hjertligt välkomna och ställt flere rum till
deras begagnande; nu återstod det blott att söka roa gästerna
så godt sig göra lät. Man hade slädpartier, skrinnfärder etc., i
oändlighet, och baronen var ovärderlig såsom arrangör af dem
alla. Slutligen beslöt man enhälligt, att Gertrud borde ställa
till en bal för grannar och vänner vida omkring; Max åtog sig
att skrifva bjudningsbrefven, statsrådinnan gaf råd till höger och
venster, och Gertrud sjelf var barnsligt glad öfver att engång få
spela värdinna riktigt storståtligt. Midt under alla dessa ifriga
tillredelser kom emellertid inbjudning till en annan bal i trakten,
några dagar tidigare än den på Thorsby. Man skulle
naturligtvis fara, och alla voro intresserade derför, alla utom Gertrud,
som var litet tveksam; emedan hennes gamla sköterska, nu
förvaltarens hustru, låg sjuk. Hon ville dock ej genom sin
vägran att deltaga i nöjet störa de andras glädje, utan be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
