Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
stod solens försök att förstöra den, och under dagens tunga och
hetta blott fick en högre purpur, liten rak näsa, välbildad mun med
friska perllika tänder, hvilka ofta framlyste vid hennes glada skratt.
Men det förnämsta partiet i detta helgjutet vackra ansigte var de
tindrande blå ögonen, som beskuggades af mörka ögonfransar.
Hon var en skönhet, och detta märkvärdigt nog äfven i
allmogens smak, oaktadt sina mörka ögon — något hvarför denna
samhällsklass tyckes hysa en viss motvilja, så att uttryck sådana
som dessa: „Han eller hon är så vacker och ljuslätt“, eller tvärt
om: „Han är så svart och ful i ögonen“, ofta förekomma — hon
var också snart den mest firade på alla danser, ehuru hon icke
kunde „bjuda igen“, som det heter. Flickorna voro visserligen
litet afundsjuka på henne, men hon var så glad och vänlig, att
alla ändå tyckte väl om henne.
Nu blef en plats på herrgården ledig och Mari antog den
med glädje; hon skulle ju nu få mera att kläda sig med. Mari
hade ett medfödt skönhetssinne, något som hos den obildade —
och tyvärr äfven ofta hos den bildade — qvinnan lätt urartar
till fåfänga, och hon ville vara nätt klädd. Tanken på
mormodren var henne ännu mycket kär, och tvenne gånger hade hon
om somrarne gått till kyrkogården, der de så ofta suttit
tillsammans, och der mormodren nu hvilade under linden; hon hade
äfven besökt den lilla stugan, der fremmande menniskor nu bodde,
och hagen der hon plockat de första sipporna, källan der hon
brukat hämta vatten. Lifvet log dock nu blidt emot henne och
sorgen var försvunnen. ;
HI.
På herrgården kontrollerades tjenstefolkets lif föga; de
utförde sitt arbete och detta var nog; om deras sedlighet och
gudsfruktan bekymrade sig ingen. Mari hörde och såg mycket, som
kommit mormodren att gjuta tårar öfver sin älskling, om hon
från sin himmel kunnat se ned till henne. Ingen kan gå ren i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
