Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
hvilka stundom vankades, men mamsell Freders lärjunge hade
lärt många lexor utom dem som stå i böcker, och slutet blef
att modren sedan länge var så fästad vid sin goda och kloka
dotter, att hon i allt vädjade till hennes omdöme, utan att den
stolta värdinnan dock rätt väl sjelf märkte det, ty hon var mån
om sitt husliga välde och ville ej anses gifva vika för någon.
Claras ställning i hemmet var således lycklig, och efter
några små försök från modrens sida att inskränka hennes
umgänge med vännerna på Linnarnäs, hade hon nu frihet att
besöka dem när helst hon önskade det.
N.
Slägtingarne hade lemnat Vreta, Clara hade klippt ned sin
fina drällväf, som nu väl kokad och „baddad“ låg för att blekas
på den gröna lindan, och hon tyckte sig ha god tid att vara ett
par dagar hos sina vänner. Hon rodde dit öfver i en liten
ekstock i morgonsvalkan och mottogs med ett glädjerop af Sigrid,
som just stod bland sina blommor för att afklippa buketter till
de stora vaser öfverstinnan alltid ville ha fyllda med de vackraste
årstiden erbjöd. Med armen om hennes lif införde Sigrid nu
Clara i triumf och under vänskapliga bannor för att hon ej förr
kommit till Linnarnäs.
Snart satt man vid frukostbordet, och nu förnyade baron
Alarik bekantskapen med henne, som han i sitt sinne i första
ögonblicket gifvit namn af „skogsnymfen“, der hon slumrade
omgifven af vår och fägring, en skön bild inom en älsklig ram
— men hvilken benämning han genast med afsky och vrede mot
sig sjelf förkastat, emedan den erinrade om Kronbergs nymf i
nationalmuseum i Stockholm, hvilken föreföll honom högst
vedervärdig. Nu fann han henne om möjligt ännu skönare än första
gången. Rodden hade också framkallat en högre purpur på
hennes kinder, och det mörka i guld skiftande håret, som hade
en liten fallenhet att krusa sig då hon blef varm, bildade små
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
