Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
turens och skärgårdens olika tycke och skönhet, och särskildt
Kangasalas der han tillbragt förledne sommar, och så kom jag
att tala om sjön vid mitt hem, en af de tusende i Suomis land,
den jag fann så oförlikneligt vacker — „kanske för det mitt
hem är mig så kärt“, sade jag.
Han tycktes så väl fatta och förstå mig; han talade i sin
tur om den mångbesjungna Saimen, i hvars närhet hans föräldrars
hem varit beläget, och det föreföll mig alls icke som om vi varit
fremmande för hvarandra. En sådan sammanvaro under Guds
fria himmel gör också menniskor mera bekanta med hvarandra,
mera okonstlade än åratals umgänge genom ceremonivisiter —
det har jag sedermera mången gång erfarit.
Följande dagen regnade det smått på morgonen och jag
tänkte litet bekymrad på det otrefliga resväder de mina som i
dag väntades skulle få, om än stora resvagnen, „familjeskåpet“,
som Axel kallade den, skyddade mamma och flickorna för väta.
Snart klarnade det likväl och naturen likasom humören företedde
det blidaste solsken.
Efter frukosten börjades arbetet med att mossbekläda
väggarna. Det såg långt svårare ut än det verkligen var och
gick så till att stora stycken af björnmossan fästades med
segelgarn, som spändes mellan förut inslagna spikar; arbetsdrygt var
det likväl och jag såg med verklig förvåning att bror Axel,
hvilken allt hade mycken böjelse för beqvämlighet, som en helt
sjelffallen sak åtog sig att jemte häradshöfding Hjelm utföra
detta värf. Att Elsa af tant Emelie beordades till hans biträde
kunde möjligen förklarat saken, men derpå tänkte jag ej då
och icke heller sedan, när jag hörde de muntra skrattsalvorna
från deras sida af rummet och såg Elsas vackra små perltänder
lysa.
Sjelf blef jag af besagda vår försyn utsedd att tillhandagå
häradshöfding Hjelm, likasom Elsa hjelpte Axel. De öfriga
ungherrarne, utom Ulrik, buro i stora korgar upp mossan och
flickorna bundo kransar att sätta omkring dörrar och fönster,
öfverallt der de med god effekt kunde anbringas; de ställde
äfven ljus i kulörta lyktor, hvarmed grottan på qvällen skulle
upplysas, och bröto upp näckrosorna, så att de bildade hvita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
