Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
trappan, och icke af fruntimmer utan af knarrande herrstöflar.
Utan att förlora en sekund drog jag igen garderobsdörren och
önskade innerligt att de ville gå åt annat håll — men det var
ej så väll In i salen kommo de, och de knarrande stöflorna
befunnos tillhöra Ulrik Lang, som jemte Bernhard Hjelm blifvit
uppskickad att hämta några öfverplagg.
»Jag ger tusan att längre söka tant Serafias karpus —
tycker den gamla harpan sjelf kunde tagit den med sig! Jag
tror vi bära ned hela bråten, så få de hvar och en taga hvad
den tillhör. Aha, här är lilla Evas shawl — den tar jag! En
rasande söt flicka den der Eva! Vet du, bror Hjelm, jag tror jag
omvänder mig till äkta ståndet och friar till Eva. Om ett par
år, då jag tagit min examen, förr blir det väl inte, ty min fysik
tillåter mig inte att anstränga min hjerna för mycket, kan hon
just bli lagom förståndig att bli fru på mitt Gammelbacka“.
„Tror du att jag står att tagas så der utan vidare?“
tänkte jag i mitt sinne, der jag förargad och halfstekt stod i
den heta garderoben.
„Är du så säker att hon vill ha dig, bror?“ frågade
Bernhard med sitt behagliga musikaliska skratt — ja han skrattade
verkligen så att det verkade smittosamt på mig, ehuru jag ej
var synnerligen väl till mods.
„Hvarför skulle hon inte vilja ha mig kanske? Hon vet
att jag är en beskedlig karl och Gammelbacka är inte fy skam,
det heller“, menade Ulrik. „Men hvad tycker du sjelf om miss
Eva?“
„Eva är en engel och du — en tok, bror Ulrik!“ ljöd
svaret.
„Hm — mjuka tjenare! Låter det på den tonen? Då gör
jag väl bäst i att taga min Mats ur skolan! En engel! En
hjertklämma är hon, men med en sådan romanhjelte som dig, den
alla flickor bli galna i, till rival, har hvarken jag eller mitt
Gammelbacka någon utsigt! Adieu mon plaisir!“
»Vi skulle ju ha ett par galoscher också“, sade Bernhard
utan att bry sig om Ulriks prat.
„Ja för katten! Tant Angeliques galoscher skulle stå i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
