Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - VIII. De första landsortskårernas öppnande och tidigaste strider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De första landsortskårernas öppnande
rapporterade hon att kåren bestod av 400 soldater, vilket vittnar om
en mäktig andlig rörelse och stor framgång under kårens andra år. Och
rörelsen fortsatte.
Hösten 1887 förhyrdes gamla missionshuset vid Hantverkaregatan 44,
där verksamhet först bedrevs som annex till I:a kåren. Sedermera
avskildes en del soldater ur I:a kåren att bilda grundstommen till
Norrköpings II :a kår, vars födelsedag blev den 13 november 1887. Vid
denna tidpunkt rapporterades det att båda lokalerna voro fulla av folk
i mötena och att syndare frälstes. Under fyra höstmånader sistnämnda
år bad man med 200 själar och invigde mer än 100 soldater. Nu hade
I:a kåren också fått ungdomsfanjunkare och ett sextiotal barnsoldater.
Från Norrköping besöktes flera platser, där sedermera självständiga
kårer öppnades, vilka sålunda måste räknas som dotterkårer till
Norrköping I. En av de tidigaste utposterna, som sedan blev kår, där man
vann stor framgång, var Skärblacka. Sommaren 1888 hade kåren
sjömanöver till Nyköping, där kår då ännu icke öppnats. Väldiga
folkskaror — flera tusen personer, säges det — från staden och
landsbygden hade samlats för att närvara vid de friluftsmöten som voro
annonserade. Polismyndigheterna beslöto emellertid förbjuda mötena
och sände ett par konstaplar att meddela ledaren, kapten Henning
Apel-kvist, därom. När de utskickade funno kaptenen, hade mötet redan
börjat. Han vände sig till folket och meddelade: »Här är ett par
poliskonstaplar, som förbjuda oss att fortsätta mötet.» Detta behagade dock
icke folkskaran, som överljutt ropade: »Håll på, håll på!» Och därvid
blev det — folkets vilja blev lag, och stadens poliskår försökte icke
hindra detta — klokt nog, då folket i själva verket hade Sverges rikes
lag på sin sida.
År 1887 beslöt taxeringsnämnden i Norrköping beskatta kåren för
5,000 kronors inkomst. Östergötlands prövningsnämnd, där besvär
anfördes, lämnade dessa utan avseende, men hos kungl, maj :t vann
Frälsningsarmén framgång, och beskattningen upphävdes. Härmed erhöll
högkvarteret ett prejudikat av stort värde i en viktig fråga.
Redan från början var det klart att armélokalen i »gamla smedjan»
måste betraktas som ett provisorium, vilket ej kunde få bli alltför
gammalt. År 1895 påbörjades också byggandet av ny lokal.
Grundstenen lades under stora högtidligheter den 11 oktober, och den 2 april
1896 kunde kommendören inviga det nya »Fästet», som är en av landets
mest karakteristiska och praktiska armélokaler. Under tiden från riv-
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
