Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - IX. Andlig vårtid med sjudande liv och stark växtlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femtio års fälttåg
inneliggande 100 kr. eder ådömda böter samt med 20 kr.
rättegångskostnaderna. Må vår Frälsare leda er dit, där vi alla längta att få råkas.»
»Brevet kom från ett slott här i bygderna», skriver en författare av
några minnesord till kårens fyrtioårsfest, »och den börne ädlingen och
slottsherren (namnet överlåter jag åt läsaren att gissa) skulle än i
dag handla på samma nobla sätt.» Vi torde icke gissa fel, då vi tro
att ädlingen var greve Raoul Hamilton. Emellertid ansåg sig kapten
Karlson av principiella skäl icke kunna betala böterna, som hon sedan
avtjänade i Halmstads fängelse.
År 1911 inflyttade kåren i sin nuvarande lokal vid Västra Storgatan.
Innan vi lämna 1886, återgiva vi följande notis ur tidningen
Bud-kaveln:
»Man må nu för övrigt ha vilka som helst åsikter om nämnda armé,
så är det dock ett faktum, att den i Stockholm får allt större och större
framgång. I detta avseende äro nedanstående uppgifter, dem jag i
dagarna funnit i ett brev från Sveriges huvudstad till en utländsk (icke
religiös, utan politisk) tidning, både upplysande och, jag tror, ganska
pikanta.
Å Frälsningsarméns plattform har — heter det — uppträtt engelske
ministern, baronet Fox, samt ryske generalen Bobrinsky, en broder till
den här i Stockholm bosatta grevinnan von Engeström. Han medhade
sina bägge döttrar, av vilka den yngre, en adertonårig dam, talade efter
fadern på nämnda plattform. Greven uttryckte sig på engelska och
dottern på franska, vilket språk tolkades av fru Andersson-Meijerhelm.
Fru A.-M. uppträder som oftast med egna föredrag vid Arméns möten.
Medlemmar av hovkretsen, högadliga familjer samt höga militärer
övervara nästan varje möte.»
Kanske skulle Budkaveln ansett sig ha funnit en än mer »pikant»
nyhet, om den fått höra att danske kronprinsen någon gång var synlig
bland publiken i Frälsningsarméns möten i Stockholm.
År 1887 kännetecknades av snabba framgångar och betydelsefulla
utvidgningar av verksamheten. Under året öppnades tolv nya kårer,
nämligen Alunda, Arboga, Halmstad, Karlstad, Köping, Norrköping II,
Sala, Stockholm IV, Strömstad, Svartvik, Vaxholm och Västervik. Var
och en av dessa kårer har sin intressanta historia, som vore värd att
berätta. Men utrymmet tillåter det ej. Berättelsen om hur kåren i
Karlstad öppnades återgives emellertid, då den är karakteristisk för den ti-
118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
