Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - X. »Man skall förfölja eder — och sätta eder i fängelse»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femtio års fälttåg
ord, de hade förkunnat frälsningens ord utöver den bestämda tiden, och
därför måste de in på fängelset för att avtjäna böterna.
Till styrkandet av att ett sådant myndigheternas tillvägagående är
olagligt må anföras tvenne exempel. I Kristinehamn förbjöd magistraten, på
yrkande av stadsfiskalen, därvarande Frälsningsarméns kapten H.
Larsson att hålla möten efter kl. 8 e. m. på vardagar samt på någon annan
tid än mellan 5 och 7 på söndagar. Över detta egenmäktiga förbud
anfördes besvär hos Konungens Befallningshavande i länet, och denna
myndighet upphävde helt och hållet förbudet. I Uppsala hade
lantbruks-föreningen ingått till polismyndigheten med begäran, att förbud måtte
utfärdas för Frälsningsarmén att hålla sammankomster efter kl. 9 e. m.
Men polismyndigheten avgav såsom svar den förklaringen, att den
saknar på lag grundad rätt att bifalla en sådan begäran. Man finner
således härav, att då den ena myndigheten säger sig sakna laglig rätt till
sådana förbud, den andra åter i sitt motsatta tillvägagående handlar
lagstridigt. Att så kan ske, kan då ej förklaras på annat sätt, än att en
sådan myndighet icke vet vilka mått och steg lagen verkligen berättigar
den att taga i omberörda avseende.
Om myndigheterna visade sig lika nitiska i allt, skulle mycket som
verkligen borde drabbas av lagens arm, icke tolereras utan rensas bort.
Sådant nit vore mera hedervärt än att uppträda mot Guds ords
förkunnare. Religiös ofördragsamhet bör alls icke av myndigheterna utövas
i ett land, där religionsfrihet finnes.»
Många fångvårdsmän voro mycket vänliga och tillmötesgående mot
sina ovanliga fångar, men somliga voro onödigt bryska och hårda. En
av de fängslade salvationisterna berättade att han serverades mat i
samma kärl, som han skulle tvätta sig i. Andra berättade att de förnekades
bära egna kläder och tvingades iföra sig fängelsedräkt. För några av de
kvinnliga officerarna, som ej voro fysiskt starka, var fängelsesejouren
synnerligen påfrestande både för matsmältningsorgan och nerver. Men
ingen tvekade att bringa detta offer för Jesu 9kull, och alla uthärdade
lidandet med glädje. Man sjöng »martyrsången» av »H. M-|-»:
»Att smädas och fängslas för Jesus,
ej gives mer härlig en lott!
Den himmelska kronan mer strålar,
ju mer som här lida vi fått;
ej tjuvar bortröva den skatten,
ej heller den frätes av rost,
ovansklig den väntar soldaten,
som trofast höll ut på sin post.
134
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
