Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XV. Frälsningsarmén på den svenska landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frälsningsarmén på den svenska landsbygden
att en olyckshändelse inträffat i närheten. En annan ung man, som varit
med vid föregående logmöte, hade sedan dess agiterat mycket mot
Frälsningsarmén bland sina vänner. I sällskap med några av dessa hade han
denna dag begivit sig på andjakt, varunder han drunknat. Att detta skulle
göra ett mäktigt intryck på de församlade var helt naturligt, och några
lämnade sig under kvällens möte åt Gud. Under en lång serie möten, som
höllos kort därefter, hörde det till undantagen att något möte slutade
utan någon frälsningssökande vid korset. I den ena byn efter den andra
öppnades stugor för mötena, och före och efter mötestiden genljöd
trakten av lovsånger till Gud från nyfrälsta mötesbesökare.
Stugan i Ekmora var alldeles fullpackad med äldre och yngre
mötesbesökare. Ändå trängde de utanför varande våldsamt på för att kunna
komma åt att åtminstone se in i stugan. Följden blev att jag, som bland
annat skulle spela fiol i mötet, snart hade endast några få centimeter
mellan mig och de närmast stående. Att då låta fiolstråken löpa i den
normala riktningen, när jag skulle traktera fiolen, kunde ha varit
riskabelt för ögonen på en och annan, och därför måste stråken föras så
lodrätt som möjligt. Men härvidlag hade jag ej tagit avståndet till taket med
i beräkningen. Snart lät ett väldigt kratsch! Stråkens övre ända försvann
där uppe. Detta blev ett ganska muntert inslag i mötet. Det var ju
egentligen ej taket, som hade genombrutits, utan endast dess pappbeklädnad,
och nu hängde ett stycke därav ned från taket. Sedan min förskräckelse
och församlingens munterhet något lagt sig, fortsattes mötet som förut.
Men trots mina försök att vara försiktig, upprepades missödet ytterligare
några gånger. Och långt efteråt vittnade hål i takpappen om
inspirationen vid detta första besök av Frälsningsarmén i Ekmora. Ägaren av
stugan var en salig man, som ej fordrade någon ersättning för
skadegörelsen.»
Väckelsen, som hade sin källa i Kråkdals-mötena, spred sig till flera
socknar runt Riala. Många sökte frälsning, och icke få av dessa blevo
sedermera soldater i Riala utpost, som under ledning av en sergeant
bedrev ett livligt arbete. En vän, som först upplät en sal i ett gammalt hus
till möteslokal, skänkte sedan tomt och en del byggnadsmaterial till en
armébarack. Andra vänner och kamrater drogo sina strån till stacken,
och så uppfördes Riala kårs lokal i Rumsätra by. Där är nu replipunkt
och högkvarter för kårens arbete, som har karaktär av »bykrig» och
sträcker sig över vida områden.
231
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
