Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XXVI. Femårsperioden 1918—1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femårsperioden 1918—1922
grav i det främmande landet, nämligen kapten Emma Olsson, som den
5 juli avled i smittkoppor och tre dagar senare begrovs i rysk jord.
Det torde knappast behöva sägas att det icke var rädsla för lidande
och död, som kom de svenska frälsningsofficerarna att lämna Ryssland.
Men möjligheterna, särskilt för utlänningar i en internationell kristlig
organisations tjänst, att utföra något för Guds sak voro fullständigt
spärrade. Frälsningsarméns general ansåg det under sådana förhållanden
vara orätt att riskera de i Ryssland arbetande främlingarnas liv och gav
order om hemresa. Hans och de hemdragandes hopp var dock att detta
återtåg endast var tillfälligt. Ännu har det dock icke blivit
Frälsningsarmén möjligt att återupptaga sitt lovande men brutalt avbrutna arbete
i Ryssland.
Den 9—11 februari höllos »Tre sociala dagar» i Stockholm. I dessa
deltogo under kommendör Ögrims ledning flertalet officerare inom
manliga sociala verksamheten i Sverge. Pojkbrigaden hade sitt första
sommarting, i Stockholm lördagen och söndagen den 15 och 16 juni.
Tingets största sammankomst, en offentlig demonstration, hölls
söndagseftermiddag på Skansen, där brigadens första officiella flagga
överlämnades till densamma. Under juni månad bytte fem divisionsofficerare
förordnanden. I augusti erhöll överstelöjtnant R. Gundersen
uppbrottsorder och utnämndes till chefsekreterare i Norge. Överstelöjtnanten, som
med nit och framgång under sex och ett halvt år beklätt
fältsekreterar-posten i vårt land, hade tillvunnit sig allmän aktning och stor
tillgivenhet för sin redbara karaktär och kamratliga umgängelse. Han
efterträddes av överstelöjtnant Gustaf Blomberg.
På hösten skänkte Sverge fyra officerare till Finland: adjutant Elin
Andersson, stabskapten och fru Karl Johansson samt stabskapten Ester
Carlsson, som då ingick äktenskap med överste Toft.
Under året — särskilt dess senare del — härjade »spanska sjukan»
fruktansvärt i vårt land. Detta vållade verksamheten svårigheter, då
myndigheterna flerstädes utfärdade förbud mot hållandet av offentliga
sammankomster. I Sundsvalls division voro sålunda på en gång 20 kårer
utsatta för mötesförbud, i Örebro division 19, i Hälsinglands 7, i
Smålands 6 etc. Men sjukdomen gav också officerarna :— både slum- och
fältofficerare — de rikaste tillfällen att vid sjuk- och dödsbäddar bliva
till hjälp och välsignelse. Slumsystrar och kvinnliga fältofficerare
arbetade till sin styrkas bristningsgräns för att vårda epidemiens offer
och trotsade därunder på ett det mest hjältemodiga sätt risken att själva
343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
