Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XXXI. Banbrytare och förgrundsfigurer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Banbrytare och förgrundsfigurer
ristiskt glimt i ögat, »troligen på grund av brist på musikalisk
begåvning.»
År 1893 blev hon rotekorpral. »På den tiden», berättar fanjunkaren,
»påminde förhållandet mellan en rotesergeant och korpral mycket om
det som råder mellan en kapten och hennes löjtnant. Sergeanten gjorde
upp program för besök, och jag erinrar mig hur jag vid ett tillfälle
anmälde att jag tänkte gå bort en södagseftermiddag men fick till svar
att det ej kunde komma ifråga, emedan jag skulle gå med sergeanten ut
på besök.»
Efter några år blev Elin Wångberg rotesergeant. På grund av
sjuklighet kunde hon en tid ej deltaga aktivt i arbetet. Men från och med år
1908 var hon åter livligt verksam, nu framför allt i ungdomsarbetet, först
som skattmästare och sedan som fanjunkare i ungdomskåren.
»Det är det arbete, där jag mottagit den största välsignelsen», säger
fanjunkaren. »Kravet, som ställts på mig att ha något att giva åt barnen
och de unga, har drivit mig att söka tränga djupare in i Guds ord.»
Är 1921 mottog hon posten som kårfanjunkare, men ännu någon tid
behöll hon sitt kompani i söndagsskolan.
455
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
