Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XXXII. Troféer och original
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Troféer och original
Han var en utomordentligt originell och intressant talare. När han på
sin genuina småländska avgav sina vittnesbörd, var varje öra i lokalen
spänt till det yttersta, och alltid bjöd han på något nytt, fyndigt, roligt
och tilltalande.
»Si», sade han i ett vittnesbörd, »Gud ä’ inte så farli, som en kan tro.
Ja’ minns la, hur det va’, då han feck tag i mej. Ja’ hade så möcke
synder, så ja’ hade kappsäckar fulle, och ja’ va’ så rädder för ’en, så då ja’
förstod att han velie åt mej, sprang ja’ min väg allt va’ ja’ orkade. Och
han efter. Och te’ sest så stupade ja’ och blev leggande mä allt mett
elände. Men då va’ han framme och kastade över mej en mantel, och vet I
va’ den hette? Joo, den hette nåd och barmhärtighet. Och i den ha’ jag
hållet till se’n. Halleluja!»
»I kväll ska’ ja’ tala om nået, som jag ha’ räknat ut», började han en
annan gång. »Joo, ja’ ha’ gått å tittat på träna, som växa. I ha’ la sett
att de ha rota ner och frukterna opp, men hos mej ä dä raka motsatsen.
Ja’ ha rota däroppa (pekande uppåt) och fruktera dom ä här nere i
mitt liv och leverne.»
Och här ett utdrag ur ett tredje vittnesbörd:
»Si, Gud han kan göra va han vell. Han kan väcka opp de dö’e. Vi se
la hur dä geck mä Lasarus. Men han vell att vi sa vara mä och göra
vårt. Han sa te lärjongama: ’Lösen bindlarna!’ Och så är dä, när han
vell uppväcka andeligt dö’a. Han vell att vi sa va’ teress å lösa bindlar.
Ja, ja, Gud hjälpe oss.»
Många av hans gamla kamrater komma också ihåg huru han vid ett
tillfälle skildrade hur Mefiboset för Jonatans skull (2 Sam. 9 kap.) fick
spisa vid konung Davids bord. »Framställningen var så levande», säger
en av åhörarna, »att man tyckte sig se kungen och bordet och
spisgästerna.» Och tillämpningen blev att som Mefiboset fick spisa vid Davids
bord för Jonatans skull, så fick han, Magnusson, för Jesu Kristi skull
spisa vid den himmelske Konungens bord.
467
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
