Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Frälsningsarmén i Sverige 1932—1942 - 1935
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1935
helige Andes förfogande, som vi kur.na hoppas på seger. Vad på oss ankommer,
vilja vi helst följa Paulus’ spår, själva träda tillbaka och liksom han predika
Kristus Jesus såsom Herre och oss som tjänare åt eder för Jesu skull.
Vi uppskatta högt det arbete som utförts av kommendör och fru Rich och
värdera den kamratliga anda som vi alltid mött från deras sida. Det skal] glädja
oss, om vi i någon mån kunna vara värdiga efterträdare åt dem.
Nya strider vänta oss. Ännu är icke landet vunnet för Gud. Ni kunna lita på
oss, och vi vilja lita på eder, då vi taga upp attacken mot Satans fästen. Låt oss
höja fanan och marschera framåt!
Gud välsigne eder alla!
Edra tillgivna
Anna och Karl Larsson.
Fredagen den 20 september välkomsthälsades kommendör och fru
Larsson vid ett stort möte i Auditorium. Och så hade åter ett
kommendörsskifte skett inom Frälsningsarmén i Sverige. Tisdagen den 15 oktober
mottog konungen kommendör Karl Larsson i privat audiens på kungliga
slottet. Under samtalet, som präglades av den största hjärtlighet,
framställde hans majestät en hel del frågor rörande särskilt
Frälsningsarméns arbete bland de unga samt bevisade för övrigt intresse för hela vår
vittomfattande verksamhet.
Ett annat betydelsefullt ombyte inom Frälsningsarmén i Sverige ägde
rum under november månad, då dittillsvarande chef sekreteraren, överste
Gustaf Blomberg, lämnade sitt viktiga förordnande, vilket han innehaft
sedan den 7 mars 1929, pensionerades och ersattes med överste Hjalmar
Åkerberg.
Om den avgående chefsekreteraren skrev Stridsropet:
Efter en fyrtiosjuårig bana som frälsningsofficer, varunder han beklätt icke
mindre än närmare ett trettiotal olika förordnanden i såväl hem- som utlandet
samt senast i nära sju år innehaft chefsekreterarposten i detta land, har överste
G. Blomberg i dagarna officiellt frånträtt sin aktiva tjänst, en tjänst, som i alla
avseenden varit präglad av sann salvationistanda och som därför även medfört
många välsignelserika och bestående resultat. I våra grannländer Finland och
Norge, där översten under sin senaste omkring tioåriga bortavaro från hemlandet
på resp. håll innehade ett liknande förordnande, som det han nu senast lämnat
i Sverige, skall man säkerligen även länge minnas hans stora arbetsiver och ständigt
glödande nitälskan för vår organisations framgång och utveckling samt icke minst
den grundlighet, varmed han sökt införsätta sig i olika situationer och förhållanden,
som tidigare varit honom främmande. Många äro också de, såväl i dessa länder
som här hemma, som, då de få veta om hans nu inträdda pensionering, med
tacksamhet skola påminna sig vad han var och blev för dem personligen som
ledare och vän, och då de så göra, skola de heller icke underlåta att tänka på
fru Blomberg, henne, som troget stått vid hans sida, som villigt följt honom,
varthelst det burit, och som överallt, även hon, genom sitt stora intresse för dem
som befunnit sig i hennes omgivning och genom den moderliga omsorg hon ägnat
särskilt de ensamma och bortglömda vunnit så mycken tacksamhet och kärlek.
Den outtröttliga arbetsiver som hittills på ett så utmärkt sätt besjälat dem båda
kommer icke ens nu, sedan deras aktiva tjänst avslutats, att på något märkbart
sätt avmattas, ity att de allaredan på sitt närmaste framtidsprogram bl. a. ha en
531
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
