Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Frälsningsarmén i Sverige 1932—1942 - 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1938
Herre Konung!
Det är en ära för oss att använda det tillfälle eders majestät berett oss att med
anledning av eder högtidsdag frambära Frälsningsarméns uppriktiga
lyckönskningar.
Vi tacka Gud, som låtit eders majestät med hälsa och krafter uppleva
åttioårsdagen och som berett eders majestät glädjen att fira högtidsdagen under sådana
lyckliga yttre förhållanden, som dem vårt folk i dag åtnjuter.
En vis man, vars ord fått plats i vår bibel, har sagt: Rättfärdighet upphöjer ett
folk, men synd är folkens vanära. Sanningen av detta uttalande se vi dagligen
bevisad. Endast i den mån de krafter som undergräva moralen bli övervunna,
skall vårt folk bli ett rättfärdigt och lyckligt folk.
Eders majestät har under en lång levnad haft glädjen bevittna den sunda
reaktion som bestått i folkväckelser, vilka i sin tur framkallat krafter,
sammanslutningar och organisationer med syfte att i rättfärdighetens tjänst verka för vårt folks
höjande. Dessa väckelser äro ett resultat av Guds Andes verkan i tiden.
Frälsningsarmén, i början så missförstådd, samtidigt en protest mot det onda i
världen och en förkunnare av Guds eviga kärlek till människorna, är en av dessa
väckelsekrafter. Så länge synd, nöd och orättfärdighet existera, ha vi en uppgift
att fylla, ett fält för vår verksamhet. Vi ha sökt — och skola fortfarande söka —
att förmå människorna att nalkas Gud, att av honom bli omskapade och födda
på nytt och så följa den väg som Kristus anvisat såsom varande den enda vägen
till avhjälpandet av alla olyckor i världen. Detta skall vara vår andel i
framska-pandet och bevarandet av ett rättfärdigt, fritt, lyckligt och starkt Sverige. Vår
strävan att efter bästa förmåga enligt vår himmelske Mästares uppdrag förkunna
detta evangelium samt lindra timlig och andlig nöd har av eders majestät mötts
med förståelse och sympati. För detta intresse vilja vi frambära vårt vördsamma
och ödmjuka tack.
Vi önska att eders majestät måtte beskäras ännu många lyckliga aftonstunder
och till sist med Guds nåd en ljus ingång i hans eviga rike. Under tiden vilja vi
fortsätta att i bön till vår himmelske Fader frambära eders majestät och hela
det kungliga huset såväl samt vårt svenska folk, vars välgång är eders majestäts
hjärtesak.
Konungens svar hade följande lydelse:
Jag uttalar till eder alla mitt hjärtliga tack för eder vänliga hyllning på min
åttioårsdag. I veten väl att jag sedan lång tid tillbaka med glädje och välvilja
följt edert goda arbete i fosterlandets tjänst. Jag uttalar mitt tack och min varma
erkänsla för allt det goda som I uträtten. Måtte lycka och framgång fortfarande
följa eder! Give Herren därtill sin välsignelse!
Så följde Kungssången, som sjöngs med kraft och kläm, varefter överste Hed
utbringade ett med rungande hurrarop besvarat leve för konungen. Den ståtliga
hymnen Sverige för Gud sjöngs även av den samlade salvationistskaran. Efter
bön för konungen och fosterlandet av brigadör Georg Nilson sjöngs Du gamla,
du fria, varpå följde nya leven och hurrarop, innan de olika armégrupperna
avtågade.
Den 22 juni kallades åter en gammal kämpe till de himmelska
boningarna — överstelöjtnant Karl Johansson.
Överstelöjtnant Johansson föddes i Drothems socken i Östergötland
den 1 januari 1872. Han blev omvänd till Gud vid aderton års ålder på
ett av Frälsningsarméns möten och blev sedan soldat i dåvarande Vånga
kår. År 1892 antogs han till kadett och blev i slutet av samma år utsänd
som officer på fältet. Under sin långa officerstid innehade han
förordnanden vid ett stort antal kårer samt som divisionsungdomssekreterare,
557
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
