Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Frälsningsarmén i Sverige 1932—1942 - 1939
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1939
Redan i november föregående år proklamerade general Evangeline
Booth en världsomfattande kampanj för andlig förnyelse och
själars frälsning — »Kärleksandens fälttåg». I vårt land började
detta fälttåg med söndagsskolans dag den 5 januari, allmän böndag
den 8 januari och midvinterkampanj den 8—15 januari. Starten var
god, och den andliga aktiviteten var under hela vinterfälttåget stark
och intensiv. På många kårer var det också osedvanligt livligt. Så var
t. ex. fallet i Alingsås. Kåren hade annonserat en veckas fälttåg, men
kom att fortsätta med möten varje kväll under sex veckors tid. Lokalen
var fullpackad i varje sammankomst, och ibland måste man dubblera
mötena. Hela staden kände verkningarna av väckelsen, och många
själar blevo frälsta. Flera andra kårer kunde också glädjas åt andlig
livaktighet och åt nya soldater under fanorna.
Kommendör Karl Larsson celebrerade femtioårsminnet av sin
omvändelse med sex dagars väckelsemöten i Jönköping, där han blivit frälst
och soldat. Den nu traditionella cirkuskampanjen i Göteborg resulterade
bl. a. i åttiofem frälsningssökande. Under årets första hälft besöktes
vårt land av tre framstående norska officerare, överstarna Carl Breien,
Rasmus Kristoffersen och Isak Halvorsen, vilka gjorde goda insatser i
frälsningskriget.
Icke mindre än ett trettiotal kårer firade under året femtioårsjubileum.
Vid dessa jubileer, som i allmänhet samlade fullsatta lokaler och rönte
stor uppmärksamhet från pressens sida, talade i regel någon av
respektive samhällens ledande män och uttryckte sin uppskattning av
Frälsningsarméns gärning. Vi återge ett av dessa tal, det av stadsfullmäktiges
i Örebro ordförande, riksdagsmannen och redaktören Harald Åkerberg.
Mina minnen av Frälsningsarmen äro i det närmaste lika gamla som den nu
jubilerande k&ren. Jag torde inte ha varit mer än ett par nävar hög, när jag
tillsammans med ett par likasinnade frön besökte ett möte uppe i Hälsinglands
skogsbygder. Det var dock åtskilliga år därefter — under gymnasisttiden i
Hudiksvall — som jag mottog de starka intryck av Frälsningsarmén som sedan blivit
bestående. Det var kanske från början mera äventyrslynne än ett verkligt religiöst
behov, som drevo mig och en kamrat ut på detta — jag vill kalla det strövtåg. Men
562
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
