Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—-23 ;¬
Vinter ooh vät¬
FKJU liten blomma vissnar,· oeh löfven falla af
· L vid den kyliga nordarivindens brus;
Geh lindens krona stär ·
med rimfrost i sitt här,
ooh lilla bäoken tystnar med sitt sus.
2. Men när som kalla vintern hat« lemnat fjell och skog
börjar solen lysa klar och varm igen,
«då kommer blider väk
med. blommor i sitt här, .
-han kommer som vår allra bäste vän.
Förakta icke den ringe.
L Eill lejoyet, djurens konung, kommo allch stogens in¬
wånare att frambära sin hyllning. Afwen de smä
myrorna infunno fig, men ädlingarna drefwo dem bort med
förukt. Då myrkonungen erfot dem-, förgrymmades han
storligen och stickade en mafk att sätta fig i lejoncts öra och
qwälja det.
. 2. Dä ,djuren.nu hörde lejonct ryta af smärta, kom¬
mo de ditstyndande från alla häll, erbjudande sina tjenster"
för att bekämpa fienden, hwar och hwem han än wore. Men
iugcn kunde hjelpa. Slutligen, efter många ödmjuka Zud¬
skickningar, lät myrkonungen beweka sig att fända en af sina
underiåtar, som kröp in i örat och hemtade ut masten.
. 3. Sedan hafwa myrorna rättighet att lefwa hwar de
bchaga, medan de öfriga djuren fått sig anwifade wissa
uppehållsortcr, inom hwilka de mäsie stanna. "
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
