Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2. Febr. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM RULLAGERS INVERKAN PÅ TÅG*
HASTIGHETEN
Den hastighet, varmed ett lokomotiv av viss
i typ kan framföra ett tåg, är beroende av
tågets vikt och gångmotstånd samt banans
nivå- och kurvförhållanden. Beräkning av ett
tågs gångtid förutsätter att man känner den
hastighet, varmed tåget kan framföras å banans olika
delsträckor. Enligt den vanligaste metoden för
gångtidsberäkningar evalverar man kurvorna till
stigningar och utgår från att tåget å varje del av
en bansträcka framgår med den hastighet,
varmed tåget i fortfarighetstillstånd kan framföras å
bana med samma stignings- eller
lutningsförhållande som delsträckan ifråga. Beräkning av
tåghastigheten tillgår på följande sätt.
Med ledning av uppgifterna å ett lokomotivs
huvuddimensioner fastställes den för lokomotivet
gällande s. k. dragkraftskurvan, vilken angiver
huru i fortfarighetstillstånd dragkraften ändras
med hastigheten. I den grafiska framställningen i
fig. i angives dragkraftskurvan för S. J. lok litt. B.
Med ledning av kända formler för beräkning av
gångmotståndet för lokomotiv och vagnar med
glidlager uträknas totala tågmotståndet vid olika
hastigheter och för olika stigningar vid viss antagen
vagnvikt. I fig. i har inlagts motståndskurvor
för tåg, bestående av S. J.-lok litt. B + 400 tons
vagnvikt å glidlager. Skärningspunkterna mellan
dragkrafts- och niotståndskurvorna angiva hastig-
heten, varmed tåget kan framföras. Den vänstra
kurvan i fig. 2 visar de ur fig. 1 på detta sätt
erhållna hastigheterna för olika stigningar.
Om vagnarnas glidlager ersättas med rullager,
antages gångmotståndet bli minskat med 0,9 kg.
per ton, d. v. s. med 360 kg. för hela tåget. Man
kan då få fram de mot det minskade
tågmotståndet svarande hastigheterna antingen på så sätt,
att man i fig. 1 inlägger nya motståndskurvor,
som överallt angiva 360 kg. lägre tågmotstånd än
det, som de befintliga kurvorna angiva, eller ock
på följande sätt.
Vid oförändrad kraftutveckling hos
lokomotivet kan detta vid 360 kg. lägre gångmotstånd hos
vagnarna vid viss hastighet framföra tåget i
stigning, som är = 0,7 % brantare än vid samma
hastighet med glidlagervagnar. Man får då fram
de för rullager gällande hastigheterna helt enkelt
genom att i fig. 2 parallellförflytta den för
glidlager gällande kurvan så mycket mot höger, som
svarar mot stigningsökning av 0,7 %. Man finner
av kurvorna, att hastighetsökningen blir 6 à 7 %.
I praktiken får man emellertid ej påräkna att
överallt kunna framföra ett rullagertåg lika många
% fortare än ett glidlagertåg. Hastigheten får
nämligen för rullagertåget ej vara större än för
glidlagertåget å de sträckor, där hastighetsökning
ORA6KRAFT FOR B LOK vio
DRIVHJULENS OMKRETS
MOTSTANOSKURVOR. FOR.
B LOK "t" 400 TON VAGNVIKT
(OL.OI.AC.cn.)
i’B LOK HJULANOft-DN ING OOOOO)
ao 30 40 50 go 70 80 90
HASTIGHET KM PR TIMMA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
