Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9. Sept. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Följande försök företogos:
1. Vagnarna drogos en i sänder av en maskinellt
driven vinsch med wire på en sträcka av 125
m. med en konstant hastighet av 0,6 m. i
sekunden.
2. Vagnarna drogos tillkopplade till
lastautomo-biler med en hastighet av 5—6 km. i timmen.
3. Vagnarna drogos av hästar med samma
hastighet.
4. Startförsök med handdriven vinsch och wire.
5. Övningsmarsch i terrängen med hästar för att
fastställa huru mycket dessa ansträngdes.
Samtliga försök utfördes såväl på
uppförsbacke som på horisontal vägbana. Varje försök
upprepades flera gånger, varefter
genomsnittsvärdet togs för att eliminera event, tillfälliga
inverkningar. Vagnarnas vikt utgjorde vid
försöken med maskindriven vinsch, handdriven vinsch
och lastautomobil brutto 6,6 ton, netto i det
närmaste 5 ton.
Vid försöken med hästar beslöts att taga 30 %
tyngre last på rullagervagnen, detta med hänsyn till
den erfarenhet, som vunnits vid utförandet av
prov N:o 2. För att emellertid undvika
överbelastning av vagnarna bestämdes en bruttovikt av
4,25 ton för glidlagervagnen och en bruttovikt
av 5,8 ton för rullagervagnen. Lasten på den
sistnämnda var alltså c:a 50 % större. Med samma
vagnar och samma hästar företogs en längre färd,
först från Lankwitz till Marienfelde, därefter på
små bivägar ut i terrängen. Vägbanan var
utanför och i Marienfelde belagd med gatsten av
mycket dåligt slag; på andra sidan Marienfelde
företogos körningar på så kallade »körstigar», som
voro dels av fastare och dels av lösare beskaffen-
het. Det visade sig nu, att dragkraften på den
dåliga stensättningen var i det närmaste lika för
båda fordonen, trots den olika belastningen. För
den övriga delen av vägen kunde ingen
jämförelse med säkerhet uppställas, då fordonen på
grund av de små hjulen icke voro lämpade för
denna vägbana. Ansträngningen av hästarna var
vad båda vagnarna beträffar mycket hög, och
man kunde av den icke sluta sig till olika
inverkan av glidlagervagn och av rullagervagn.
Proven N:o 2 och 3 samt N:o 1 och 4 ansågos
redan från början vara de viktigaste.
Mätningarna företogos medelst dynamometrar
(fabrikat Schäfer & Budenberg, Magdeburg, och
Gräfe, Hannover), vilka voro inkopplade i
draganordningarna. Resultaten av försöken kunna
sammanfattas på följande sätt:
Resultaten av mätningarna under det första
provet voro mycket olika tillföljd av den stora
ojämnhet i dragkraften, som vid flera på varandra
följande försök erhölls. Ojämnheten i dragningen
måste tillskrivas användandet av den långa wiren.
Fordonen sattes i gång med en viss kraft, rullade
på grund av den erhållna hastigheten ett stycke,
igångsattes åter o. s. v. Detta var isynnerhet
fallet med rullagervagnen. Man fick icke heller
någon klar föreställning om motståndet vid
igångsättningen. För att fastställa
igångsättningskraften beslöt man att göra igångsättningsförsök även
med en handdriven vinsch, vilket från början
icke ingick i planen. Dessa försök kunde dock
icke heller genomföras på önskvärt sätt, då det
icke var möjligt att ständigt erhålla samma
acceleration vid igångsättningen. De största
igångsättningskrafterna på stigningen utgjorde för
Langen profil der Marienfelder-Strasse in Berlin-Lankwitz^
Versuchsstreeken.
Profil av vägen, på vilken försöken utfördes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
