Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1. Jan. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA BLAD UR KULLAGRETS ÄLDRE HISTORIA
Av A. van VELZEN
prokurist vid Nederlandsche Maatschappy van Kogellagers SKF, Amsterdam
Sfären har ju till uppgift att i ord och bild
visa sin läsekrets det nyaste, som SKF
förmår prestera på kul- och
rullagerområ-det. På så vis får man en god bild av icke endast
vad SKF kan åstadkomma utan även vilka
betydande framsteg kullagertekniken under de
senaste åren har gjort och alltjämt gör.
Emellertid kan det kanske även vara av
intresse för Sfärens läsare att få en orienterande
skildring av kullagrets äldre historia.
Det moderna kullagrets tillkomst skedde som
bekant vid tiden för det senaste sekelskiftet.
Men redan flera hundra år tidigare hade
utvecklingen av detta numera oumbärliga
maskinelement tagit sin början. Problemet att minska
friktionsförlusterna vid roterande delar genom
att ersätta glidfriktionen med rullfriktion
sysselsatte nämligen redan i början av i6:de
århundradet den berömde italienaren Leonardo da Vinci
(1459—1519)- Honom kan man därför även i
detta hänseende giva hederstiteln en industriens
storman. I ett av hans ännu bibehållna
manuskript äro rullager på flera ställen angivna. Ur
detta intressanta dokument äro vidstående
avbildningar (fig. i—5) hämtade.
Fig. i betecknas i manuskriptet som
»axeltappar och deras lätta rörelse». Om fig. 3 heter
det i texten bl. a., att den en gång påbörjade
rörelsen har en »underbar» och »övernaturlig»
varaktighet. (Fig. 3 visar en del av samma
föremål som fig. 2, sett från sidan). Det i fig.
4 visade föremålet betecknas som »en tapp i
högsta fulländning» för pendlande rörelser, t. ex.
ur och sågar. Vad fig. 5 beträffar så hänvisas
till fig. 6, som visar en ursprungligen från
Frankrike härstammande konstruktion, varest redan i
början på i8:de århundradet patent uttogos på
konstruktioner, medelst vilka en minskning av
friktionsförluster genom användande av
rullfriktion skulle åstadkommas.
Från oktober 1711 daterar sig ett dokument
rörande en rullstol med axlar, vilka voro lagrade
i lagerskålar; om dessa hette det att »tack vare
rullfriktionen en häst lätt kunde utföra samma
arbete, som annars knappast kunde utföras av två».
Ett annat dokument från samma tid berör en
lavett med en lageranordning, som
överensstämmer med de nyssnämnda; det rör sig här om en
uppfinning, som gjordes av en viss Fahy. Vad
som emellertid då betraktades som
minimifrik-tion var av sådan art, att den idag skulle bliva
betraktad som maximifriktion.
Jag återkommer nu till fig. 6, som visar en
konstruktion av de Mondran i Frankrike, vilken
konstruktion några år senare användes av den
berömde fysikern Arthod vid dennes studium av
kroppars fall.
Coulomb (1737—1806) — upptäckare av
friktionslagarna — lyckades konstruera ett kullager,
FI O. I.
F,c 3- MO. 5.
FIG. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
