Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3. Mars - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULDMYNTFOTEN - PRAKTISK POLITIK
ETT FOREDRAG AV DIREKTÖR PRYTZ I NATIONALEKONOMISKA
FÖRENINGEN I STOCKHOLM
Under den senaste tiden har det från vissa
håll inom svensk industri hörts
påståenden att vår nuvarande penningpolitik —
inriktande sig på ett bibehållande av kronan vid
dollar- resp. guldpariteten — skulle vara till skada
för svensk industri, särskilt exportindustrien. På
uppmaning av Nationalekonomiska föreningen
höll Direktör Prytz, som har en på erfarenhet
grundad övertygelse att en på guldmyntfot
baserad stabil valuta i det producerande landet i
längden är till fördel för exportindustrien, för
någon tid sedan ett föredrag om valutaproblemet.
Direktör Prytz analyserade i sitt föredrag den
inverkan återförandet av kronan till guldparitet
-— resp. ett bibehållande av denna paritet —
haft och kan väntas få på svenska
exportindustriens tillverkning, försäljning och finansiering.
Vad beträffar tillverkningen påpekade
föredragshållaren, att det så innötts i våra
industrimäns medvetande under de senaste åren att de
äro handikappade genom högre arbetslöner än
sina mellaneuropeiska konkurrenter, att det
knappast någonsin utförts ett så febrilt arbete på att
kompensera denna handikap, som man lärt sig
anse som något nästan oundvikligt ont.
Direktör Prytz ansåg därför, att man genom
förbättrade tekniska metoder, mera vetenskaplig
arbetsfördelning, större sparsamhet med både
folk och material till stor del lyckats kompensera
de höga arbetslönerna. Även om detta icke till
fullo redan nu skulle ha visat sig, kommer det
säkert till synes i det ögonblick, då våra utländska
konkurrenters valuta stabiliserat sig. Tack vare
sin dyra arbetskraft har Sverige nödgats tillägna
sig amerikanska arbetsmetoder, avseende en allt
större ekonomisering med människokraft, under
det att de mellaneuropeiska länderna under
inflationsåren — då arbetskraftens procentuella
andel i produktionskostnaderna blev allt mindre —
i märkbar grad slösat med arbetskraften.
Vad beträffar försäljningen framlade Direktör
Prytz följande tre lärdomar, som de gångna åren
givit exportindustrien:
i. Man mår väl av att tillverka i ett land, där
man tack vare valutans stabilitet är i stånd att
noggrant känna sina produktionskostnader.
2. Under förutsättning av kontant betalning kan
man med lika stor fördel sälja i en låg eller i
en hög utländsk valuta som i sin egen. En
sämre ställning i prishänseende har man endast,
om försäljningen i det valutasvaga landet äger
rum omedelbart efter ett hastigt fall i valutan
och konkurrenterna sälja sin vara billigare än
de åter kunna framställa den.
3. Emellertid ske de flesta försäljningar icke mot
kontant betalning utan med kortare eller längre
kredittid. Kan man då sälja i svenska kronor,
är man fortfarande garderad. Detta är
emellertid av olika skäl mycket ofta omöjligt.
Man har då att gardera sig genom att direkt
hos det främmande landets banker — om ens
kreditställning det tillåter — upptaga ett lån
i ifrågavarande lands valuta samt omedelbart
förvandla detta lån i kronor. Lånet återbetalas
då kundens kreditfrist är ute. Detta
förfaringssätt kan ju tillämpas då det är fråga om större
avslut, antingen för varje affär eller så att
man uppskattar omsättningen i det köpande
landet under viss tid och söker en kredit i
landet för motsvarande belopp och tid.
Genom en operation av detta slag vinnes,
påpekade Direktör Prytz, förutom säkerhet mot
valutaförluster en annan fördel. Svenskt kapital
tages icke i anspråk för att finansiera svenska
varors avsättning längre än till det köpande
landets huvuddistributionsort. Varornas
utminute-ring genom detaljhandeln får sedermera ske
genom det köpande landets eget kapital. Detta
är givetvis för ett kapitalfattigt land som Sverige
av stor fördel.
Direktör Prytz påpekade att en stabil valuta
vid guldparitet alltså icke bör försvåra industriens
avsättningsmöjligheter. Den kan tvärtom
medföra positiva fördelar. Han framhöll som ett
exempel härpå, att SKF under de senaste åren
utnyttjat de fördelar, som vår valutaställning
erbjudit, genom att för små kostnader i kronor
utvidga och förstärka sin försäljningsorganisation
i folkrika men för tillfället icke valutabeständiga
länder.
Direktör Prytz underströk slutligen kraftigt, att
en stabil valuta vid guldparitet för det egna landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
