Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5. Maj - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»600
Fig. 14
som maskintillverkare så småningom skola komma
upp till ett betydligt bättre resultat.
I detta sammanhang torde det vara av intresse
med några mera detaljerade upplysningar
angående själva lagerfrågorna i maskiner för
pappersindustrien och i nedanstående rader skall därför
nämnas något om de fall, som äro mest typiska
härutinnan.
Å bild 14 visas en barkmaskin, där axeln lagrats
i två normala stålager av G-typ samt ett axiallager.
Den å fotot visade maskinen omändrades av
ägaren år 1917 till kullager, och lagren arbeta
fortfarande till stor belåtenhet, och år 1921
installerades kullager på ytterligare ett par liknande
maskiner. Enligt meddelanden åtgick, då
maskinen var försedd med glidlager, 1 y2 liter olja pr
maskin och 8 timmar. Efter kullagerinbyggnaden
räcker en liter olja och ett kg. fett pr vecka.
Vidare minskades underhållskostnaderna, i det att
lagren endast rengjorts en à två gånger om året.
Å jordankvarnar ha gjorts en del inbyggnader
i Amerika, varvid endast enradiga S K F-lager
kommit till användning, inmonterade i lagerhus,
som äro förskjutbara i slider för att möjliggöra
kubbens inställning. I kvarnens främre ända
användes endast ett 6400-talets lager för
upptagandet av såväl radial- som axialtrycket, och denna
anordning har hittills visat sig uppfylla alla
fordringar, som kunna ställas på en förstklassig
lagerkonstruktion. Genom användandet av kullager
har det visat sig, att man vinner en exakt centrering
av kubben i förhållande till konan, vilket haft till
följd, att produktionen ökats 5 à 10 %, massan
blir av bättre kvalitet genom jämnare målning och
knivarnas livslängd har ökats 15 à 30 %. Förutom
kraftbesparing medför en kullagerinbyggnad
dessutom, särskilt vad axiallagret beträffar, en
betydande smörjmedelsbesparing, och man slipper ifrån
den vid glidlagren erforderliga vattenkylningen.
Den i förhållande till lagerkostnaden största
besparingen -vinnes otvivelaktigt genom
inbyggnad av kullager i pappersmaskinernas viraparti.
Å en maskin med exempelvis 3 meters arbetsbredd
överstiger kostnaden i vanliga fall icke 3.500: —
kr. för lager inklusive hus för virapartiets samtliga
valsar med undantag för den drivna, undre
gusk-valsen. Vid en hastiggående sådan maskin åtgår
i allmänhet 13315 viror pr år, vilka med
nuvarande priser betinga en kostnad av 10 à 12.000 kr.
En virabesparing på endast 25 % skulle således
betala lagren på ett år, och vi hava faktiskt kunnat
konstatera att virorna gå väl dubbelt så länge, sedan
kullager installerats.
A bröstvalsen inbygga vi numera ett cylindriskt
rullager å ena sidan och ett sfäriskt rullager å den
andra, och det senare lagret är då fullt tillräckligt
att upptaga såväl radialtrycket som de axiella
belastningar, som uppkomma till följd av valsens
skakning i sidled. Registervalsarna förses med
kullager av 2300-talets typ för en axeldiameter av
15 à 20 mm. Bild 75 visar dessa valsar med
rull-och kullager.
Bild 16 visar längst till höger lager för övre
och undre guskvalsarna, å vilka för båda använts
sfäriska rullager, då det här gäller en maskin med
över 4 meters virabredd. I allmänhet nöjer man
sig med att förse övre guskvalsen med S K
F-lager, och här kan med fördel användas
2600-ta-lets lager för maskiner upp till 3 meters
arbetsbredd.
Ett annat valspar, där S K F-lager inbyggts i
mycket stor utsträckning, är filttvättvalsarna, till
vänster å bild 16. Vid användandet av glidlager
S 7N>1
Fig. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
