Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7. Juli - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S 7556
Interiör från maskinverkstaden
MASKINVERKSTADEN
Redan i början av S K F:s fabrikation av
kullager gjorde sig behovet av speciella, ej i
>- allmänna marknaden förekommande
maskiner och verktyg starkt gällande. Av den i maj
1908 till 56 man uppgående arbetsstyrkan torde
minst ett io-tal varit sysselsatta med tillverkning
av maskiner och verktyg. De första
sfärslipnings-maskinerna med automatisk matning voro under
byggnad, varjämte en mängd spännringar,
slip-chuckar, borrgiggar och mätverktyg,
oundgängliga för fabrikationen, måste tillverkas. Någon
särskild lokal för denna fabrikation fanns icke att
tillgå. Det var först år 1910, då den första större
utvidgningen blev färdig, som en
verktygsavdelning inreddes i en envånings gårdsbyggnad, även
innehållande me tallgj uteri. Denna avdelnings
storlek och utrustning tillät dock ej byggande av
maskiner i någon nämnvärd utsträckning, varför
sådana på denna tid måste beställas vid lämpliga
verkstäder inom landet. Maskinmarknaden,
särskilt den amerikanska, försåg oss med maskiner
för svarvning samt för rund- och hålslipning, men
för sfär- och spårslipning samt polering måste
speciella maskiner konstrueras och byggas.
Tanken på att inrätta en för byggande av
specialmaskiner särskilt utrustad verkstad blev aktuell,
då kulfabrikationen år 1911 infördes. Maskiner
för tillverkning av kulor funnos vid denna tid ej
i öppna marknaden, varjämte de på grund av
licensavgifter och dylikt ställde sig dyra i
anskaffningskostnad. En del ritningar jämte några få
maskiner hade anskaffats från utlandet, och man
önskade icke utlämna dessa konstruktioner till
främmande verkstäder. På grund härav beslöts
uppförandet av en maskinverkstad, vilken
byggnad emellertid även kom att inrymma
kraftcentral och smedja. Denna maskinverkstad, som togs
i anspråk år 1912, visade sig redan efter tre år
vara för liten, varför år 1915 en överbyggnad å
gården mellan maskinverkstaden och
gjutjärnsverkstaden utfördes. Då gjutjärnsverkstaden år
1918 flyttades till Katrineholm, utvidgades
maskinverkstaden ytterligare med dessa lokaler,
under det de äldsta lokalerna togos i anspråk för
driftavdelningens behov av reparationsavdelning,
plåtslageri och elektrikerverkstad. Samtidigt
sam-manslogs också maskinverkstaden med
verktygsverkstaden, som ända hitintills varit en
självständig avdelning och nu sysselsatte ett ioo-tal
arbetare, varigenom hela avdelningens arbetareantal
kom att närma sig 300.
Från verktygsverkstaden hade emellertid redan
år 1910 avsöndrats måttverktygstillverkningen,
varvid en särskilt härför lämpad ljus och torr lokal
kunde erhållas i den äldsta fabrikens övre våning.
Under hand hade också det egentliga
reparationsarbetet avskilts från maskintillverkningen, i det
reparationsavdelningar inrättats i ringfabrikens
svarv- och slipavdelningar samt i kulfabriken.
Behovet av nya maskiner och verktyg hade
också under högkonjunkturen ökats i hög grad,
dels på grund av stora utvidgningar vid
Göteborgsverken och dels på grund av att under dessa
år nya fabriker anlades i Amerika, Frankrike och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
