Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11. Nov. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SFÄREN
SKF.LAGERANORDNINGAR Å SINTRINGS,
FLÄKTARNA VID SVENSKA
SINTRINGSVERK
Våra järnfattiga malmer (25—50 % Fe)
tillvaratagas numera allmänt genom
anrikningsmetoder, som avse, att före
nedsmältning i masugnar från malmen borttaga för det
färdiga järnet skadliga föroreningar och onyttiga
bergarter. Efter anrikningen, varvid för övrigt
bl. a. rör- och kulkvarnar användas, har malmen
pulverform, s. k. »slig», vilken emellertid ur många
synpunkter är olämplig för direkt beskickning i
masugnarna. Man begagnar sig därför av en
sint-ringsprocess, varvid malmen framkommer
ytterligare befriad från skadliga föroreningar, som en
porös, i bitar lätt sönderdelbar massa, vilken
direkt kan inläggas i masugnschargen.
Vid sintringen, som är en förbränningsprocess,
användes för att erhålla artificiellt drag, stora
fläktar, i vilka det visat sig synnerligen
fördelaktigt använda S K F-lager.
En sintringspannas dygnsproduktion är cirka
100 ton; dess konstruktion visas i fig. 1. Den vid
sintringsverken vanligen använda fläkttypen visas
i fig. 2. Den tillverkas av bl. a. Arboga Mek.
Verkstad och Guldsmedshytte A.-B. Den är
direktkopplad till en elektrisk motor på 60—90 hkr.
vid 1450 v/min., och åstadkommer ett vakuum
av 90—100 Hg. Fläktar av annan konstruktion
tillverkas även av A.-B. de Lavals Ångturbin
och visas i fig. 3. Dessa utmärka sig för sin höga
hastighet, 3000 v/min., och äro sålunda av mindre
dimensioner än de föregående. Axeln är å
sistnämnda fläktar lagrad i endast ett lager med
fläkthjulet å fri ända. På grund av arbetets art
äro givetvis de olika delarna i ett sintringsverk
utsatta för stora påfrestningar. Detta gäller då
särskilt pannan och fläkten. Pannan utsättes för
häftiga temperaturväxlingar, i synnerhet under
vintertiden, varvid delarna ofta spricka sönder.
Fläkten utgör dock enligt samstämmiga meningar
den svagaste punkten i ett sintringsverk, detta
på grund av den ofta mycket snabba förslitning,
som uppstår icke minst å lageranordningarna.
Förslitningen uppkommer därigenom, att avgaserna
innehålla större och mindre halt av fasta partiklar
och svavel-syre-föreningar, som i förening med
befintligt vatten bilda frätande syror. Enär de
fasta partiklarna, förutom ojämn nötning, fästa
sig olikformigt å de roterande delarna, bliva dessa
snart obalanserade, och härigenom uppkommande
vibrationer inverka i högsta grad ofördelaktigt å
lagren. Frätningen medför liknande olägenheter,
Fig. 9 Fig. 10
Fig. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
