Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Carl XII:s krigare under fångenskapen i Ryssland efter slaget vid Pultawa till freden i Nystad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Commendanten i Uffa skulle anskaffa fartyg till fångarnas
transporterande, men som han ville nog tätt sammanpacka dem, sade de
emot och ville icke gå ombord, innan de fingo så många fartyg,
att de beqvämligen kunde rymmas. Han kunde icke på något sätt
tvinga dem. Emellertid lät han uppställa allesammans framför
Precassen eller Cancelliet för att uppropas och mönstras. Af
högdragenhet ville han att de skulle stå med blottade hufvuden för
honom, hvartill större delen icke ville låta beqväma sig. Commendanten
befallte då sina Denschikar och tjensteandar att slå hattarna
af officerarnes hufvuden; men när dessa kommo till tvenne bröder
Ridderschantz, och några andra, fingo de örfilar och slag igen.
Under det slagsmål, som uppkom, sprang en Ryss till kyrkan och
klämtade i stormklockan, hvarigenom mycket folk med käppar,
störar och pikar samlades och öfverföll fångarna, af hvilka någre
blefvo illa slagne och från platsen bortsläpade. De andra värjde
sig så godt de kunde med hvad de togo ur händerna på Ryssarna.
Troligen hade en blodigare massacre inträffat, om ej en beskedlig
Rysk Öfverste kommit till platsen, kört bort folket och låtit föra
fångarna till deras qvarter. Öfver sådan medfart uppsatte officerarne
en skrift till Zaren och begärde upprättelse samt straff för
Commendanten. „Men derpå — tillägger berättaren — erhöllo vi
aldrig svar; utan var och förblef stryk behållna gåfvor. Dock
bekommo vi straxt flera fartyg„[1]. En annan svit af några och trettio
officerare anfölls under vägen till staden Vologda af 500 Siberiske
Recruter; men de gamla Bussarna slogo dessa skolgossar i
krigstjensten tillbaka[2]. I förvisningsorterna yppades ej sällan slagsmål,
emedan Ryssarna synnerligen vid högtiderna under sitt fylleri skällde
på de förhatliga fångarna. Dessa hade inga andra vapen till sitt
försvar än stora påkar, som kallades Dubbliner och med hvilka de
ofta så „tilltvålade„ Ryssarna, att dessa gerna önskat sig vara slika
gäster qvitt[3].
Men utom fångenskapens vanliga olägenheter, fingo fångarna
stundom på Zarens befallning extra förplägning af misshandling.
Så hände, till exempel, på ett ställe, och kanske på flera, att några
officerare jemte 17 drängar i några veckor höllos inspärrade i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
