Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Carl XII:s krigare under fångenskapen i Ryssland efter slaget vid Pultawa till freden i Nystad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rehnsköld och Lewenhaupt[1] bemöttes af Zaren med mycken
aktning, likaså de högre officerarne i allmänhet, af hvilka de fleste
fingo tillbringa de första fångenskapsåren i Moskwa och ofta voro
i tillfälle att bispringa sina medfångar. Dock voro äfven de
underkastade Zarens nycker och fingo erfara prof på hans häftiga och
ombytliga lynne, i det han stundom lät strängt bevaka dem, stundom
åter gaf dem mera frihet och uppmanade sina Ryssar att bemöta
fångarna väl och likasom visa både dem och verlden, att Ryssland
numera vore ett civiliseradt land. Men annorlunda fick det arma
folket erfara. De gemena blefvo illa handterade och drifna till strängt
arbete, fingo otillräckliga kläder, usel föda och måste bo
sammanpackade. Derföre dukade ock många af dem under för så väl
lekamlig som andlig nöd. Deras klagan banade sig någon gång väg
till Generalitetet i Moskwa. Så länge Piper förmådde, förde han
alltid oförskräckt de betrycktas talan och fruktade icke att göra
Zaren skarpa föreställningar och vädja till hans mensklighet[2]. De
fångar, som voro kringspridda på Bojarernas egendomar hade
ingalunda bättre än de, som voro vid allmänna arbetscommenderingar.
Tvertom voro de alldeles lemnade åt godtycket och behandlades
såsom lifegna eller slafvar, insattes af sina herrar i fängelse
och stodo alltid under knutpiskans välde[3]. Undantag funnos dock,
ty ädla menniskor finnas öfverallt. Men öfverhufvud taget var tiden
hårdhändt mot ett hårdhändt slägte.
De tappra och stolta officerarne hade svårt att fördraga de
smädelser och förolämpningar, som de hade att lida både af de
mera bildade Ryssarna och de råa folkhoparna. Några drag kunna
anföras. Öfverste-Löjtnanten O. M. Krebs berättar följande, som
hände en svit officerare i staden Uffa under färden till Siberien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
