- Project Runeberg -  Om Carl XII:s krigare under fångenskapen i Ryssland efter slaget vid Pultawa till freden i Nystad /
24

(1857) [MARC] Author: Fredrik Sander - Tema: War, Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Carl XII:s krigare under fångenskapen i Ryssland efter slaget vid Pultawa till freden i Nystad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med berättelser och samtal om förflutna dagars bragder och
minnen samt inbördes uppmuntran att ståndaktigt afbida förlossningsstunden.
Ingenting förenar menniskor i vänskap mera än gemensamt
utståndna faror och lidanden. Derföre funnos bland dessa
fångna krigare personer, som voro och kallades de oskiljaktige[1].

Genom den förnedring och stora utvärtes nöd, som fångarna
hade att lida, kommo många af dem till eftertanke och besinning
af deras andeliga tillstånd, togo sin tillflykt till Guds ords flitiga
läsande och begrundande och hemtade deraf tröst och styrka att
uthärda vidrigheterna med tålamod[2]. Oskrymtad gudsfruktan var
ett utmärkande drag hos Carl XII, som äfven återfinnes hos hans
krigare, bland hvilka mången Carolin räknade såsom sina yppersta
klenoder „sin bibel och sin klinga med Carl den tolftes namn uppå„.
Men klingan var nu borttagen och få voro de, som hade biblar[3].
Förrådet på andaktsböcker var ganska ringa, hvarföre skrifkunnige
officerare företogo sig att afskrifva sådana samt »prenta»
psalmböcker och bönböcker. Arndts, Arnolds, Müllers, Freylinghausens,
Speners och isynnerhet Frankes religiösa skrifter voro mycket lästa och
gingo i lån från den ene till den andre. De Svenska fångarna i
Ryssland hade fri religionsutöfning[4], så att en hvar, på den ort
han befann sig, obehindrad fick begå sin gudstjenst. Vi hafva
redan sett att Regements-presterna fingo medfölja sina församlingar
till skilda orter, och der någon själasörjare icke fanns, förrättade
vanligtvis någon officer prest-sysslan. Fält-Consistorium satt i
Moskwa och fortsatte der under Drabant-Predikanten Göran
Nordbergs styrelse sina göromål efter Svenska kyrkolagen. Årligen
firades fyra Böne-dagar, hvartill texter utsågos i början af Piper,
derefter af Rehnsköld och, sedan han blifvit utvexlad 1718, af den
äldste Generalen.


[1] Om fångarnas arbeten och utkomst jfr. Wreech, Ennes, Lyth.
[2] Taflorna öfver fångarnas tillstånd äro i allmänhet mörka. Måhända likna de
Correggios målning «natten« derutinnan, att det ljus, som genombryter fångenskapens
mörker, utstrålar från Gudabarnet.
[3] Förf. har i Stockholm sett den bibel, som kaptenen Sv. Horn egt under
fångenskapen. På permen har han skrifvit bland annat:

                 Ack Herre Gud som hjelpa kan,

                 Du hjelpe oss i Jesu namn!
[4] Att Ryssarna dock stundom försökte göra proselyter, är en sanning, äfvensom
att flere af de ringare fångarna, isynnerhet värnlösa barn, med eller mot sin vilja blefva
omdöpta till Grek. Catolska läran.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:23:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfcarl12/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free