Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Carl XII:s krigare under fångenskapen i Ryssland efter slaget vid Pultawa till freden i Nystad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förrän fångarna blifvit förskingrade och bortförda till Siberien,
höll Nordberg ett slags prestmöte i Moskwa och meddelade sina
embetsbröder hvarjehanda instructioner, som enhvar på sitt ställe
hade att iakttaga. Men Nordbergs foglighet och fromma nit saknades,
thy värr, hos flere af presterna, hvarföre de snart kommo i
ett olyckligt förhållande till sina församlingar. Många af dem
beskylldes för oordentligt lefverne och voro sinsemellan oense. Några
officerare hade i Tobolsk inrättat ett serskildt hus för komediers
uppförande, andra gjorde kort, brände bränvin, såsom vi sett, hvilket
allt var en styggelse för många allvarsamma och fromma män,
som började draga sig ifrån församlingarna och hålla enskilta
sammankomster till inbördes uppbyggelse. Den rättsinnige Nordberg
förmanade såväl fångarna, att under fäderneslandets dåvarande
bekymmersamma ställning och deras eget bedröfliga tillstånd, taga sig
till vara för fåfänga tankar och sysselsättningar, som ock presterna,
att fridsamt och kärleksfullt umgås med dem som börjat grubbla
öfver andeliga ting och visade sig något separatistiska. Några af
presterna följde detta helsosamma råd. Andra deremot förklarade
sig emot „conventiklarna„ och gingo måhända nog strängt tillväga
vid bedömmandet af de skrifter, som fångarna gerna och flitigt
läste. Följden häraf blef den, att det blinda nitet underblåste den
påbörjade söndringen, och att de, som fingo namnet pietister,
fantaster och dylikt, redan tidigt vände sig bort ifrån sina egna
herdar till fremmande, för hvilka de hade mera förtroende. Flere af
de fångna officerarne, bland hvilka företrädesvis må nämnas
Kaptenerna Carl v. Creutz, C. F. v. Wreech och Ph. J. Strahlenberg
satte sig skriftligen i förbindelse med Pastorerna Eberhard och
Roloff i Moskwa, Michaelis i Archangel, samt den berömde Professoren
Franke i Halle. Dessa ädla män voro mycket verksamma för
fångarnas bästa och visade dem mycken godhet och välvilja. Till
Franke afläto nio officerare, på sina medbröders vägnar, flere
skrifvelser, den första dat. Tobolsk d. 21 Juni 1713, hvaruti de tackade
honom för den rika uppbyggelse, som de under dessa hemsökelsens
tider erfarit af hans skrifter, samt rådfrågade honom i
hvarjehanda ämnen. Franke svarade, tröstade, uppmuntrade dem att
fortgå på de botfärdigas väg samt verka för de säkras uppväckelse
och bättring. Bland annat skrifver han till dem följande: „Gud
hafver förödmjukat eder, för att upphöja eder; Han hafver låtit
eder öfvervinnas, på det J skulle komma till den lefvande tro, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
