Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Första vandringsskedet.
3. Vafthrudnismál. Oden gick att inlåta sig i ordskifte med
Vafthrudner, äfven kallad Rungner, jätten i stensalen,
representanten för det stenåldersfolk, med hvilket åsafolket först kom i
strid under sin vandring mot norden. Jätten, som förlorat vadet
i ordskiftet, blef ock besegrad af den anfallande Thor, hvilken kom
i sällskap med Thialfe (medhjelparen, begreppet Od, mannen) och
Röskva (systern, den till mogen ålder komna qvinnan). Efter dessa
sina följeslagare kallades Thor af de gamla germanerna Tuisto
(tvestodsguden), likasom Heimdall blifvit kallad Studás (stodåsen,
folkflockarnes gud; jfr Vilkinasagan).
Skådeplatsen är nu förlagd vid det gamla jätteberget
(Riesengebirge, Mons Asciburgius) och Schlesiens sumpiga lågland,
betecknadt genom Rungners medhjelpare Mockerkalfve (lerjätten),
hvilken vid Thors ankomst vardt så skrämd, att han släppte sitt
vatten. Han gjorde föga motstånd. 4. Skirnisför, eller Skirners
giljarefärd. I hvarje vandringsskede är framgången beroende på
äktenskap, barn och blomma. Så äfven här. Medan Oden var
borta, satte sig Fröj i hans högsäte, såg ut öfver alla verldar, såg
i jätteverlden Gymers sköna dotter Gerd, blef betagen i hennes
skönhet och sände sin skosven Skirner att fria för sig. Han vann
hennes genkärlek. Sången härom är i konstnärligt hänseende en
af Eddans skönaste och mest fulländade.
Andra vandringsskedet.
5. Grógaldr. 6. Fjölsvinnsmál. Åsafolkets fredliga utbredning
öfver det folkland, som sedermera kallades Germanien, men förut
hade en keltisk folkstock (mimameid).
Oden, här kallad Fjölsvinn, har långt förut kommit till detta
land och med gygjan Grid eller Greid (Friggsbegreppet) aflat sonen
Vidar den tyste eller den starke, sedermera Germaniens stamgud.
Hufvudhandlingen inledes nu på det sätt, att Thialfe (begreppet
Od, mandomen), en son af Groa (den groende jorden) och Örvandel
den käcke [1] (en mythpersonlighet för sädesodlingen), finner sig hafva
kommit till ett hårdt och svårt klimat, då han med Thor anländt
[1] Han kallas äfven bonden Egil. Om honom varder mycket att säga vid
förklaringen af Quädet om Völund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:23:11 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfedda/0041.html
