- Project Runeberg -  Eddastudier. Brages samtal om skaldskapets uppkomst m. m. /
94

(1900) [MARC] Author: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Völund qvad:
17. »Blänker vid Niduds
bälte svärdet,
som jag har brynt
det bästa jag kunde,
som jag har härdat
det högsta mig tycktes.

18. »Min flammande klinga
bäres fjerran för alltid,
ej ser jag henne mer
till Völunds smedja buren.
Nu bär Bödvild
min egen bruds
ring den röda —
ej råder jag bot derför!»

19. Så satt han, ej han sof,
                        allt jemt
han slog med sin hammar,
och svek han smidde
helt snart mot Nidud;
två piltar lupo
att titta i dörren,
söner af Nidud
i Sävarstad.

20. De kommo till kistan
kräfde nycklarna,
synbar var ondskan,
när de sågo deri;
der var smycken i mängd,
som syntes dem vara
ädlaste guld
och äkta stenar.

Völund qvad:
21. »Kommen, en af två,
en dagen dernäst,
så låter jag guldet
er gifvet varda!
Men sägen ej för mö
eller män i salen,
sägen för ingen,
att I sett mig här!»

22. Arla ropade
kamrat till annan,
broder till broder:
»bort att ringsmidet skåda!»
De kommo till kistan,
kräfde nycklarna,
synbar var ondskan,
när de sökte deri.

23. De ungbjörnars hufvud
han afskar då
och under läskhon
lade deras läggar;
men de hvita skålar,
som under håret voro,
med silfver han omslöt
och sålde åt Nidud.

24. Ädelstenarna
ur ögonhålen
sände han Niduds
sluga maka;
men af de tvenne
piltarnes tänder
bröstsmycken han smidde
och Bödvild sände.

25. Bödvild ringen
började rosa,
bar den till Völund,
när bräckt den hon hade:
»Törs för ingen det yppa,
utom för dig!»

Völund qvad:
26. »Bräckan i guldet
vill så jag bota,
att ringen din fader
fagrare tyckes,
och din moder
mycket bättre,
och dig sjelf
på samma sätt.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:23:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfedda/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free