- Project Runeberg -  Eddastudier. Brages samtal om skaldskapets uppkomst m. m. /
99

(1900) [MARC] Author: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sädesstråna med sina ax, och de äro mycket goda vapen här i
verlden [1]. En gång, heter det i Vilkinasagan, kom bonden Egil till
konung Nidud, som ville sätta honom på prof såsom skytt.
Konungen befalte nemligen, att Egil skulle skjuta i tu ett äpple å
sin egen sons hufvud. Ej fick han skjuta ofvan äpplet, ej till
höger eller venster derom; men honom var icke förbjudet att skjuta
pilten. Egil tog då tre pilar ur kogret, strök fjädern på en af
dem, lade honom på bågen och sköt äpplet midt i tu. Ena halfvan
af äpplet föll med pilen å marken, den andra blef liggande qvar
på gossens hufvud. Detta vardt ett berömdt skott. När nu
konung Nidud sporde, hvarföre skytten framtagit tre pilar, svarade
bonden, att de två skolat vara för konungens räkning, om han
ihjelskjutit sin son.

Denna saga, sedermera tillegnad Wilhelm Tell, är vida äldre
än så. Här må nu endast antydas hennes mythiska betydelse. Så
framt jordodlaren vill se sin son vid lif och sin ätt få framtid,
måste han kunna klyfva äpplet, jordens frukt, sin mödas äring så,
att hälften må användas till föda, men den andra hälften läggas
ned i jorden till utsäde för kommande skörd.

Egils barn voro, såsom förut är antydt, Thjalfe (medhjelparen
åt Thor, mannen, begreppet Od, mandomen, Fröjas make) och
Röskva (systern, den till mogen ålder komna qvinnan). Här skall nu
berättas, huru dessa två kommo ut i verlden att vandra på vida
vägar. Thor måste ofta draga österledes för att fälla troll och
onda jättar; mycket fick han att göra med den skythiske jätten
Skrymer, den skrymmande och skrytsamme, som tagit i besittning
de stora och vidsträckta slättlanden nordan om Svarta hafvet. En
gång kom Thor till bonden Egil och tog nattherberge hos honom.
Frampå qvällen slagtade Thor sina bockar och inbjöd bonden med


[1] Härigenom torde vi också komma till den rätta betydelsen af namnet
Vandaler och Vindiler såsom sädesodlare. Jac. Grimm (Geschichte der Deutschen Sprache vierte Aufl., Leipzig 1880, sid. 334, 476) har gifvit klaven till denna förklaring, då
han anmärker, att benämningen Vandaler neppeligen kan härledas af wandeln eller
wandern vandra, utan häntyder på en anherre Vandil, ahd. Ventil. Vendil eller
vandil, sädestrået, isl. vöndr käpp, mjuk gren, trollspö (jfr Skirnisför 26), torde härledas af
vinda inveckla, besl. med venda vända (om åkertorfvan). Af denna rot ortnamnet
Vendel hos oss, Vendsyssel i Danmark o. s. v. Hos oss finnes ännu benämningen
vindel (isl. vöndull) för ett litet fång hö, omlindadt med halm. Den mythiske
Ynglingakonungen Egil Tunnadolgis son Ottar kallas Vendelkråka, hvilket öknamn
synbarligen betecknar fogelskrärama å en sädesåker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:23:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfedda/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free