Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att efter år och dag upphänga tapeter i gästsalen såsom till
likbegängelse och säga, att hon fått säker kunskap om hans död.
Sjelf ville han återvända. Under seglingen på hafvet, medan hans
följeslagare sofvo, tog han brefstafven från dem, utplånade skriften
och insatte i stället, att konungen af England skulle låta hänga
Amlets följeslagare, men derefter gifva honom sjelf sin dotter till
äkta. Allt detta gick i fullbordan, ty konungen uppfylde troget
sin gode vän Fengs vilja, sådan den samma blifvit honom meddelad.
Men när Amlets begge stallbröder blifvit hängda, låtsade han taga
sig detta mycket när och fick derföre af konungen såsom mansbot
en viss mängd guld, hvilket han smälte och göt i två ihåliga
trästafvar. När nu ett år var förgånget, återvände han till Danmark
och förde med sig de två stafvarne. Så snart han kommit till
jutska kusten, förändrade han sitt skick, stälde sig åter mindre
vetande och klädde sig paltigt. Då han hemkommit och inträdde i
gästsalen, der man just höll på att fira hans likbegängelse, väckte
hans ankomst ej ringa förvåning; men den första häpnaden byttes
snart i löje. Då man frågade honom efter hans båda följesvenner,
visade han sina begge trästafvar och sade: här är så väl den ene
som den andre! Det var både skämt och allvar. Amlet gjorde
sig nu till munskänk och undfägnade gästerna rikligen. På det
att icke den långa drägten skulle vara honom till hinder, uppfäste
han den med svärdbältet. Esomoftast strök han med nageln på
eggen af sitt blottade svärd. Men de närmast stående stälde så
till, att ett jernsöm vardt slaget genom både svärdet och skidan [1].
Gästerna blefvo mycket druckna, blefvo liggande der de suttit och
somnade på platsen. Då framtog Amlet de krokar, som han
fordom tillredt, lät fälla ned förhängena från salens väggar öfver de
snarkande och fäste dem samman med krokar och knutar, så att
ingen kunde undkomma. Derefter lade han eld i huset, så att hela
gården snart stod i lågor. Nu skyndade Amlet till det sofrum,
der Feng blifvit lagd af sina tjenare, och utbytte der sitt svärd
emot den trolöse farbroderns. Derefter väckte han honom,
omtalade för honom branden, som förtärde hans män, och sade honom, att
han sjelf vore kommen för att med tillhjelp af sina gamla krokar
hämnas sin faders död. När då Feng sprang opp för att fatta sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
