Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man finner således, att den kortare runradens tre ätter
(futhork, hnias, tblmr) nästan bokstafligen igenfinnas i den längre
runraden med tillägg i denna senare af några nya mynder vid
hvar af de tre ätterna. Redan häraf torde man kunna sluta, att
den kortare runraden, som dock kallas den yngre, fans till, då
runorna i den längre raden erhöllo sin systematiska ordningsföljd;
eller också, att den längre runradens ordningsföljd först i en senare
tid blifvit uppstäld såsom en chifferklav för minnet, på det att man
fortfarande skulle kunna läsa och använda de s. k. äldre runorna.
Wimmer lemnar sina betraktelser i denna fråga med den
bekännelse, att han icke mäktat lösa den. Jag lemnar dem — säger
han — med att tillstå, »att jag icke ser mig i stånd att svara på
de ofvan framkastade spörsmålen om grunden till runornas ordning
och namn, och jag tror, att de alltid skola stå för oss som en gåta,
så vidt icke en gång i tiden en oförutsedd gynsam händelse skulle
gifva oss nyckeln till deras lösning».
Ty värr måste man också medgifva, att de svenska
runminnesmärkena, som äro af så oskattbar vigt för vår allmänna historia,
ännu icke äro fullständigt eller nöjaktigt undersökta och aftecknade,
än mindre sammanförda i ett verk, som kunde lemna tillfälle till
nödiga jemförelser. Det ligger en viss bitter sanning i följande
ord, uttalade af en främling, som länge lefvat och verkat i vårt
land [1]: »Stode dessa härliga minnesmärken blott i någon aflägsen
vrå af jorden, innehölle de obetydligheter rörande ett för oss
ganska fjerran liggande språk eller beträffande folk och föremål, som
för oss vore af intet eller jemförelsevis ringa intresse, då skulle
hvarken skarpsinnighet eller penningeuppoffringar blifva sparade
för att återgifva dem i trogna och vackra afbildningar och för att
förklara dem».
Jag öfvergår nu att betrakta några svenska runminnesmärken
med inskrifter enligt den längre runraden och vidare ett sådant,
hvars inskrift är affattad enligt den kortare raden. Dock vågar
jag tro, att denna sistnämnda inskrift är äldre än de förra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
