Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pestilentietider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behaglig tid, till dess man finge se, hur Gud sin gudomliga försyn
behagade med dem skicka, på det ej allena staden måtte få sin
nödtorft utan ock menige man någorlunda komma ur de starka
inbillningarne, som de fattat, helst det ringaste tillfälle av
sjukdom skulle föda räddhåga och alteration av sig och således
snarast störta den starkaste till hälsan av lutter alteration i
graven. Detta var ungefärligen, vad magistraten hade att
anföra, och sannolikt hade skrivelsen den effekt, som var avsedd.
De tre förutnämnda herrarne, häradshövdingen i Mark, pastor i
Landvetter och stadsfysikus Lundelius hade märkbarligen
styrkt magistraten i dess livliga förhoppning om en god utgång.
Stämningen var faktiskt mer optimistisk, än som var fullt
berättigat. Man behövde nämligen ej bege sig längre bort än till
falköpingstrakten för att träffa på en svår pesthärd.
Ytterligare inträffade frampå hösten samma år pestfall i Backa och
Värö i Halland, ävensom i Lindome, likaså några fall i Backa på
Hisingen och i Romeled i Flundre härad. Det var överste
Bennets ryttare på sin marsch norrut från det pesthärjade Skåne,
som markerade sin route med dylika för orterna vådliga
ströfall. Göteborg undgick dock alltjämt som genom ett under
nedsmittning, och dess förutnämnde stadsfysikus Lundelius
kunde ett år senare i sin rapport till Collegium medicum den 30
oktober 1712, som en slutreplik sanningsenligt betyga: »Här
hos oss är Gudi ärat helt friskt, så att vi hava orsak tacka
nådige Guden, som oss hitintill förskonat. Dock hålles här sträng
och noga uppsikt på alla resande — — —»
Bland resande från landsorten, som i dessa turbulenta tider
anlände till staden, befann sig ock Ahasverus Herenborg,
praestantissimus Dominus studiosus,[1] i sin kappsäck försedd
med sundhetspass av Pastor i Medelplana, Samuel Lanerius,
daterat 10 mars 1711, att »han kommer ifrån sin ort, varifrån
intet besmitteligt är att befara Gudi lov, Gud nådeligen
förskone landet från sådana plågor.» Vid överlämnandet av
detta efter vederbörlig behandling förmodligen starkt
enrisdoftande pass, bifogade nämnde studiosus Ahasverus
Herenborg även sin skriftliga hyllningsadress till stadens magistrat,
i vars anställning han hade löfte att komma; han blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
